| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TYDA ty3da2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Hyltén-Cavallius Vär. 1: 206 (1863) osv.) ((†) -er Carlsson GlestGård. 186 (1943)).
betydelse l. innebörd l. mening; särsk. (o. numera bl., i sht folklor.) om företeelse l. tilldragelse l. förhållande o. d. i naturen l. människolivet som enl. folktron (gm en hemlig l. övernaturlig kraft) varslar om framtida händelse l. skeende, förebud, omen, varsel, tecken (se d. o. 6 c α); i sht i pl., särsk. i uttr. ta tydor, göra förutsägelser; äv. om berättelse l. (enskild) föreställning om sådan företeelse osv. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 206 (1863). Vid ”åskpilen” – såsom allmogen benämner de gamla fornnordiska redskap, som ännu i dag upphittas här och där – har man fäst många tydor. Nyland 4: 106 (1889). Studenten. Känner ni icke den blommans saga? Fröken. Säg den! Studenten. Men först dess tyda. Rotskifvan är jorden som hvilar på vattnet eller ligger i myllan; nu skjuter stängeln upp, rak som världsaxeln, och i dess öfre ända sitta de sexstråliga stjärnblommorna. Strindberg Kamm. 3: 59 (1907). (Av halmen) tagas tydor för det kommande årets äring. FolklEtnSt. 1: 146 (1916). Hon såg varsel och tydor för barnafödsel överallt. Spong Tavl. 502 (1946). ”Den restriktiva importpolitiken måste bli ganska permanent för de närmaste åren” .. Den onda tydan skall icke här motsägas; huruvida den går i uppfyllelse eller kommer att jävas av utvecklingen beror i icke ringa mån på målsättningen i regeringens politik. GHT 1947, nr 91, s. 8. Farmor var fylld av folktro och tydor, sägner och psalmer. När Bibeln inte räckte tog hon till Asaläran. DN 15 ⁄ 12 1967, s. 12.
Spalt T 3428 band 35, 2009