| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TÄT tä4t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (†) i uttr. betecknande att ngn (som befinner sig främst) gör motstånd l. håller stånd l. reder sig o. d.; särsk. [jfr fr. tenir tête à l’ennemie] i uttr. göra ngn tät, (i främsta ledet) ta upp kampen med l. göra motstånd mot ngn. Wåra begge regementher .. stannade att giöra fienden tete. KKD 8: 65 (c. 1710). Wahrendorff här hemma wiste sig .. redo om nöden gådt på, men .. (Arwidsson) har sielf giordt tete för alt. HH XXXII. 2: 11 (1783).
2) i sht mil. främsta delen (i förhållande till marschriktningen) av trupp(avdelning) l. flottavdelning; särsk. motsatt: kö (se d. o. 3); äv. om den plats som är avsedd för l. som intages av främsta delen osv., särsk. i uttr. i täten, längst fram; äv. i oeg. (se a) l. mer l. mindre bildl. (se b) anv.; jfr SPETS, sbst.2 13 a. Wid fram-marche utgör .. (livgardet) têten och wid retraiten queuen af colonne. PH 12: 192 (1781). Hans Kongl. Höghet lät då med förra och alla Segel jaga med hela Escadren, och forcerade Sjelf up til Teten. GT 1788, nr 83, s. 2. Teten, som ansvarar för takten, börjar marschen något långsammare än och påskyndar densamma endast småningom till den reglementerade takten. KrigVAT 1894, s. 602. En ryttarpatrull kom i full fart, och alla hästarna stannade på sekunden på samma gång mitt framför åkern. En ung löjtnant red i täten. Martinson ArméHor. 111 (1942). Med utnyttjande av terräng och förbindelseavbrott skall de med pansarvärnsvapen och minor kunna fördröja angriparens täter. DN 21 ⁄ 11 1987, s. A16. — jfr SAPP-TÄT. — särsk.
a) oeg., om (plats som intages av) främsta delen av en (större) samling l. grupp av personer l. djur l. fordon (i rörelse); särsk. i fråga om tävlingslopp, särsk. i uttr. ta täten (jfr b), ta ledningen. Pfeiffer (1837). Det var som hela våren / med lärkorna i têten / och sipporna i spåren / .. drog ut att fånga mig. Fröding Stänk 72 (1896). Stjärngossarnas baner framskred i mörkret från gård till gård, i täten helga tre kungar. Fogelqvist Minns 39 (1935). Efter ungefär en timma befann sig processionen vid stadens norra utkant och de flesta vagnarna återvände, men täten fortsatte mot Nottingham. Combüchen Byron 387 (1988). Egyptian Girl tog täten efter första kurvan, försökte dra sönder konkurrenterna på slutvarvet. DN 18 ⁄ 5 1995, s. C10.
b) i mer l. mindre bildl. anv., särsk. i sådana uttr. som dels gå l. vara l. ligga i täten, befinna sig bland de främsta, höra till de ledande l. mest framstående o. d., dels ta täten (jfr a), placera sig längst fram, ta ledningen. Märkvärdigt nog finner man i tabellen (över antalet gifta kvinnor) .. alla de stora nationerna i teten, de små åter, med ett enda undantag i eftertruppen. EkonS 2: 16 (1894). Det är ingenting mindre än en moralisk skyldighet för dem, som fått gåfvorna att gå i teten, att också göra detta. PT 1905, nr 181, s. 3. På aftonen var det stor bal i Pension Suisse, då hela societeten i Cava var inbjuden med baron och baronessan Formosa i täten. Lagergren Minn. 5: 23 (1926). Vid byggandet av morgondagens samhälle vill vi .. hoppas, att konstnärerna skall vara med i täten och kunna möta de arbetsuppgifter, som förändringar i utvecklingen kan komma att uppställa. Form 1947, s. 135. Bildt har tagit täten(.) Carl Bildt ligger bäst till för att bli ny ledare för moderata samlingspartiet. DN 4 ⁄ 7 1986, s. 1.
-AVDELNING. (†) avdelning (se d. o. 3 g) utgörande tät l. som befinner sig l. har sin plats i täten. KrigVAT 1854, s. 162. (Det kan vara) tillräckligt att ombesörja bevakningen allenast genom från tetafdelningen framsänd mindre styrka. IllMilRevy 1899, s. 317. —
(2 a) -DUO. sammanfattande, om två individer som båda befinner sig i l. innehar ledningen i en tävling; jfr -trio. Wonder och Quickly bildade tätduo när slutrakan började. DN 2 ⁄ 2 1987, s. 35. —
-FARTYG~02 l. ~20. särsk. om främsta fartyget i en flottavdelning. Kolonn är rättvänd, då chefsfartyget går som tätfartyg. 3NF 11: 993 (1929). —
-GRUPP. grupp som utgör tät; i sht förr särsk. om militär avdelning (jfr grupp, sbst.2 2 b); äv. bildl. Efter têtgruppen följer arbetarekolonnen för att efterse och fästa skensträngen. KrigVAH 1888, s. 149. Det var fler .. som förmådde hålla farten, och snart hade en tätgrupp på ett tiotal löpare bildats. PåSkid. 1928, s. 289. Den tätgrupp inom vilken man icke frågar efter vem som är ”bäst”. Form 1952, s. 82. —
-KARL. karl som befinner sig i täten för ngt; särsk. (i sht om ä. förh.) om karl i täten för trupp(avdelning); jfr -man. Ettor och tvåor betäcka bakom hvarandra, i det têtkarlarna stå stilla. Balck Idr. 3: 133 (1888). Gruppchefen (tätkarlen) är riktkarl. InfRegl. 1945, 2: 82. —
(2 a) -KLUNGA. särsk.: klunga som utgör tät l. befinner sig i täten i idrottstävling. Idrottsbladets ljusgröna Chevrolet hade fått förtroendeuppdraget att följa tetklungan. IdrBl. 1924, nr 55, s. 2. —
-KÄNNING. om förhållandet l. upplevelsen att ha kontakt med täten (i sht i tävling). 2–1-segern över Malmö FF gav inte bara ”svartingarna” tätkänning utan också löften om riktigt ljusa tider framöver. DN 8 ⁄ 5 1972, s. 25. —
-MAN. jfr -karl. Medan finnarna voro uppe bland tetmännen hela loppet igenom, var det en tråkig dag för svenskarna. IdrBl. 1924, nr 54, s. 8. —
(2 a) -PLACERING. jfr placera, v.1 d; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. IdrBl. 1924, nr 53, s. 10. Sverige har .. en tätplacering när det gäller spridande av olagliga filer. DN 28 ⁄ 12 1999, s. B1. —
-PLATS. jfr plats, sbst.1 4 e slutet; äv. mer l. mindre bildl. När man inte kan tävla om tetplatserna, blir intresset minimalt. IdrBl. 1924, nr 42, s. 3. (Ministern) talade om ”en djärv, storslagen reform”, som kommer att ge Sverige ”en obestridd tätplats på det studiesociala området”. DN(A) 27 ⁄ 5 1964, s. 8. —
-POSITION. jfr position I o. -plats; äv. mer l. mindre bildl. IdrBl. 1935, nr 103, s. 11. Fem av de sex segrarna (i travloppen) togs .. från tidig tätposition. DN 18 ⁄ 11 1979, s. 31. Stena Line har .. skapat sig en tätposition som leverantör av teknik och utrustning. GbgP 2 ⁄ 3 1983, s. 3. —
-RYTTARE. ryttare som rider främst l. i första ledet; särsk. (om ä. förh.): ryttare i täten för ridavdelning. Rides på två afdelningar måste têteryttarne städse laga att de samtidigt befinna sig på motsvarande sida af ridbanan i höjd med hvarandra. Balck Idr. 1: 232 (1886). Igår var Kristina Engberg master, ansvarig tätryttare som övriga i jaktfältet inte fick rida förbi. GbgP 4 ⁄ 11 1990, s. 22. —
-STATION. (†) om den etappstation som ligger närmast en krigsskådeplats. 3NF 6: 1099 (1927). jfr etapp-tätstation. —
-STRID. särsk.: strid om de främsta placeringarna i tävling. Tätstriden i Centralserien (i bandy) hårdnade betydligt på söndagen. UNT 25 ⁄ 1 1954, s. 9. —
Spalt T 3672 band 36, 2010