Publicerad 2010   Lämna synpunkter
UDDEVALLARE ud3eval2are, om person m.//ig., om sak r. l. m.; best. -en; pl. =; förr äv. (i bet. 2) UDDEVALLA, r. l. f. l. m.; best. -an; pl. -er.
Ordformer
(-valla (-w-) 1771–1900. –vallare 1817 osv.)
Etymologi
[till stadsnamnet UDDEVALLA]
1) person som bor i eller härstammar från Uddevalla. SAOL (1950).
2) [under 1700-talet var UDDEVALLA känt för omfattande import av konjak o. kaffe] (i vissa trakter) kaffekask; jfr KAFFE-GÖK, KASK, sbst.2, KNORR, sbst.3 Den som dagen igenom kring- och utlöper .. at i lätsinniga sälskaper söka up .. caffe, panaceer och uddevaller. Böök Roman. 130 (i handl. fr. 1771). Hvad lilla middagslurn är god / Uppå en liten Uddevalla! Blanche Posit. 60 (1843). Prästen .. hade tagit en uddevallare som färdknäpp. TurÅ 1936, s. 112.

 

Spalt U 11 band 36, 2010

Webbansvarig