| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
ULK ul4k, förr äv. ULKE, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (ÖfversVetAFörh. 1844, s. 27, osv.) ((†) -er Œdman Bahusl. 40 (1746), Linné Sk. 231 (1751)); förr äv. (i bet. 1) ULKA, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
1) fisken Myoxocephalus scorpius Lin., rötsimpa (jfr SKRABBA, sbst.2 1); i pl. äv. om familjen Cottidae, simpor. Linné Fauna nr 280 (1746). Ulker .. skola finnas här i myckenhet, dem jag dock icke såg. Linné Sk. 231 (1751). På Grönland fiskas nu Ulk med s. k. pilk af ben försedd med jernkrokar och med en genomborrad sten till sänke. Nilsson Ur. I. 1: 28 (1838). Där vattnet är någorlunda djupt, se vi en särdeles ful fisk, som håller sig nära bottnen. Det är rötsimpan eller ulken. Han har ett brett huvud, besatt med taggar, och stora, grant färgade fenor. Sandström NatArb. 1: 237 (1908). NE 19: 13 (1996; i pl., om familjen). Vid die Fischkirche blev det ny kort paus och där tyckte vi att spättor och ulkar blänkte så fint i sina lådor. GbgP 19/7 2001, s. 33. — jfr KRUS-ULKE. — särsk. i utvidgad anv., dels om andra fiskarter inom familjen Cottidae, simpor, dels ss. senare led i ssgr, om fisk som till utseendet mer l. mindre påminner om ulk(ar), ss. t. ex. HALV-, HAV-, MAR-, PADD-, SARGASSO-ULK. Smitt SkandFisk. 185 (1892).
2) [jfr motsv. anv. i d.; sannol. i bildl. anv. av 1 med tanke på att fisken lever på botten] om redskap för bottenfiske (för fångst av ostron l. musslor); jfr SKRAPA, sbst. 1 a. Utom under hetaste sommaren .. tagas .. (ostronen) året om, hwilket allmännast sker med ”Ulk”, ett redskap, liknande en harka, wid hwilken är fästad en notkasze. Holmberg Bohusl. 2: 984 (1843). Ostronfisket i Stigfjorden pågår dagligen. Stundom kan man .. skåda ända till ett 20-tal farkoster, som på ett litet område släppa ned sina ”ulkar”. SD(L) 1901, nr 528, s. 2. — jfr JÄRN-ULK o. RUMP-ULKE.
Spalt U 33 band 36, 2010