Publicerad 2010   Lämna synpunkter
UNDERDÅNLIG, äv. UNDERDÅNELIG, adj.; superl. -ast (VgFmT II. 1: 38 (1554), Willman Jap. 144 (1667)) l. -est (G1R 25: 61 (1555), OxBr. 12: 33 (1619)) l. -ist (HH XIII. 1: 163 (1564)) l. -st (HFinlH 2: 259 (1547), Schroderus Os. III. 2: 262 (1635)); adv. = (G1R 24: 553 (1554), BraheBrevväxl. II. 1: 187 (1661)), -ELIGEN (Rääf Ydre 1: 305 (1552), Widekindi KrijgH 410 (1671)), -LIGA (-E) (G1R 24: 559 (1554), Geisler Fägnet. Inl. 2 (1709)), -LIGAN (OxBr. 12: 160 (1613), OxBr. 12: 569 (1620)), -LIGEN (VgFmT II. 1: 39 (1554), Fryxell Ber. 5: 26 (1831)).
Ordformer
(underdan- (v-) 1539–1586. underdon- (v-, w-) 1547–1637. underdonn- 1627. underdån- (v-, -ånn-) 1552–1831. vnderdång- 1587. vnnerdan- 1556. wnnderdann- 1568. -elig 1539–1617. -lig 1553–1831)
Etymologi
[fsv. undirdanliker; jfr mlt. underdanichliken; till UNDERDÅN, sbst., l. UNDERDÅN, adj.]
(†) (överdrivet) ödmjuk, underdånig; särsk. i sådana adverbiellt använda uttr. som (up)på l. (ut)i det (allra) underdånligaste (jfr UNDERDÅNIG d). Ath wor .. herre tackede them .. ath the än yttermere wele bewjjse sig vnderdanelig i then motten. G1R 12: 242 (1539). Hvarföre haffve the opå thet ödmiukeligeste och underdånligeste begäredt, att vij them .. udi vår kong:e hägnn och försvar anamme ville. G1R 25: 61 (1555). När Fiderij war vthi ytersta Nöden, badh han vnderdånligast om Förskoningh på sitt Lijff. Willman Jap. 144 (1667). Hwilken Kunglig befalning jag, effter min vnderdånliga plicht, hafwer med all flit och omhogsamhet vtsedt .. twå skickeliga personer. Swedberg Lefw. 277 (1729). Jag beder underdånligen eders fursteliga nåde se sig wäl före. Fryxell Ber. 5: 26 (1831).
Avledn. (†): UNDERDÅNLIGHET, f. [fsv. undirdanlikhet] (†) underdånighet. G1R 24: 49 (1553). Uthi alödmiukheet och underdånligheet. NorrlS 10: 90 (1641).

 

Spalt U 153 band 36, 2010

Webbansvarig