| Publicerad 2011 | Lämna synpunkter |
UNIVERSUM un1ivær3sum2, n.; best. -et; pl. = (DN 18/9 1993, s. B1, osv.), äv. (med lat. pl.) universa (SvD 23/3 1992, s. 21, osv.). Anm. I ä. tid förekommer ordet ngn gg äv. böjt i lat. gen. sg. universi. Almqvist Amor. XIX (1839), Wirsén Fur. 12 (1896; i vers).
om sammanfattningen av alla existerande föremål o. företeelser, världsalltet, kosmos (jfr MAKRO-KOSMOS); ofta med särskild tanke på den materia (o. energi) som existerar utanför jorden, närmande sig bet.: rymden (se RYMD I 3); äv. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv., om (tänkt) mindre, avgränsad helhet utgörande en (egen) värld l. ett (eget) liv o. d. (jfr MIKRO-KOSMOS). Författaren skapade sitt eget litterära universum. At Universum .. är vthaf många och margfaldige ting samman kommen. Sylvius Mornay b 2 b (1674). (Monaderna) som skulle utgöra grundämnet til hela Universum. Lutteman Schulze KantCrit. 81 (1799). I det centrala första bezirket (i Wien), kokar alltjämt en storstad, ett universum i koncentrat. Lo-Johansson StädAnsikt. 145 (1930). Det (finns) ett osynligt mörkt universum av lidande i vår omedelbara närhet. Zetterholm Oannes 64 (1980). Radioteleskop som står uppställda i New Mexiko, varifrån man kan få en extremt detaljerad bild av en punkt långt ute i universum. Sydsv. 30/10 2006, s. B4.
Spalt U 368 band 36, 2011