| Publicerad 2011 | Lämna synpunkter |
UPP ssgr (forts.; jfr anm. sp. 392):
-LINDA, -ning.
1) till 9: linda upp (ngt på l. omkring ngt) (se linda upp 2). König Mec. 12 (1752). Sedan tråden utspunnits till en viss längd, måste man upplinda det spunna. Kulturen 1942, s. 59.
2) (†) till 12: lösa upp (tråd o. d.); äv. med obj. betecknande (späd)barn: befria från linda (jfr linda upp 1). Serenius Nnn 2 a (1734). Trådarna upplindas warsamt dagen (efter operationen) .. och anlägges nya i stället. Meyerson SerafimInstr. 31 (i handl. fr. 1761). Så ofta et barn wätt eller orenat sig, bör det ock uplindas; annars blifwer det hudlöst. Rosenstein BarnSj. 11 (1764). Auerbach (1915).
Ssg (till -linda 1; numera mindre br.): upplindnings-rulle. jfr rulle, sbst.3 1 a. JernkA 1878, s. 192. TT 1902, M. s. 45. —
(10) -LINJERA, -ing. skapa linjer i l. på (ngt), linjera upp; äv. oeg. l. bildl.; förr särsk.: dra upp linjerna för, planera. Djup-Chartorne böra wara upplinierade med rutor af 10 famnars qvadrat. Bergv. 4: 541 (1821). Att Tom skulle resa dit, där framtiden låg och väntade – så omsorgsfullt, så samvetsgrant och så logiskt upplinierad. Lundegård Tannh. 1: 58 (1895). Sedan .. de första flodsystemen blifvit upplinjerade, hade nederbörden sina gifna banor att följa vid afrinnandet utför planet. Högbom Norrl. 79 (1906). —
(3) -LIRKA, -ning. (numera mindre br.) lirka upp (lås o. d.). När dhe kommo till Jönkiöpingh begynte han där att bruka stöldh och Tiufwerÿe, uplirka låsar medh een lirk. VRP 1690, s. 499. SAOL (1973). —
-LIVA, -else (†, Lind (1738), Möller (1755)), -ning; -are (numera bl. tillf., Gustaf III 1: 176 (1787) osv.).
1) till 1: ge (nytt) liv åt (ngn l. ngt); återuppliva; äv. med avs. på känsla o. d.: uppväcka, framkalla; äv. mer l. mindre bildl.; äv. i pass. övergående i dep. (se slutet); jfr liva upp 1. Kling Spect. Aa 4 a (1735; bildl.). Lifsens Förste, för hwilken det war lika lätt at uplifwa en död, som upwäcka en sofwande. Bælter JesuH 4: 380 (1757). Ack! Vårt hopp så när försvunnit var, / Men vår glädje ni uplifvat har. Envallsson Slått. 21 (1787). Minnen, som .. säga .. hvad Sergel varit, eller rättare hvad han är; ty han sjelf lefver i den marmor, han upplifvat. Franzén Minnest. 1: 153 (1815). Det är just denna strid (på liv o. död) som upplifwar naturen, och sätter alla krafter i en desto mångfaldigare rörelse. Holmström Ström NatLb. 1: 123 (1851). Lyckas inte upplifning .. att komma till stånd, tillgriper man artificiel andning. Hallin Hels. 1: 381 (1885). ”Åhå, mamma lilla”, ropar Ulf. ”Åtminstone för Hilda är det som att uppliva gamla minnen. Hon känner oss.” Hedberg DockDans. 300 (1955). jfr åter-uppliva o. allt-, ny-upplivande. särsk. i pass., äv. övergående i dep.: få liv, väckas till liv, återuppstå. Thet ihiäl-frusne Korn, som mest haar warit ruttit, / .. Uplifuas underlig. Spegel GW 133 (1685). Mannen blir henne dageligen älskvärdare, ju mera hon ser honom uplifvas i nya telningar, som framjolra et leende mamma. Wallenberg (SVS) 2: 143 (1771; uppl. 1999). Nu torde väl snart representationsfrågan upplifvas i tidningarna. JGRichert hos Warburg Richert 2: 149 (1842). Ymer 1952, s. 154.
2) till 7 f: inge (ngn) mod l. kraft, pigga upp, stimulera; äv. med avs. på l. om ngt sakligt; särsk. i p. pr. l. p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; förr äv. refl. (se slutet); jfr liva upp 3. En upplivande bekantskap, pjäs, händelse. Schultze 2755 (c. 1755). Inga fiender äro någonsin at frukta, så länge swenske män ännu af desze wärdige känslor uplifwas. PH 15: 471 (1793). Det skall likväl aldrig någon tid kunna bestridas, att .. (A. N. Edelcrantz) var upplifvad af ett varmt nit för Dramatikens fullkomning. 2SAH 10: 19 (1821). Hon upplifvade sin man genom de vänligaste blickar. Almqvist TreFr. 1: 23 (1842). Florrie och Viveka återkommo i går hit efter en 14 dagars resa i Skåne och Danmark, som mycket upplivat dem. Hamilton Dagb. 1: 195 (1914). Samkvämen hava ofta upplivats med musik och sång. ActaOel. 4: 12 (1931). Upplivande medel. 2SvUppslB (1954). särsk. (†) refl., oeg. l. bildl.: hämta kraft l. motivation o. d.; pigga upp sig; Bellman (BellmS) 10: 18 (1786). (Jesus gick iväg för att) genom förtroligt samtal med Gud i bönen upplifva sig efter genomgången strid till de nya strider som förestodo. Melin JesuL 3: 159 (1849). Nu i dansens yra hvirflar upplifven eder på nytt! Janzon Cat. 2: 2 (1891).
Ssgr (till -liva 1): upplivnings-arbete. Han var .. nästan liflös; men efter åtskilligt upplifningsarbete kom han sig dock. SDS 19/11 1892, s. 3.
(7 f) -LJUMMA, -ljumning. (numera bl. tillf.) ljumma upp (ngt), göra varm; äv. bildl. Nu rinner solen opp okk .. / upliummar hwad är dött. Warnmark Sinnew. 35 (1687). Då en herre .. (säger) att han älskar lilla mamsell, då blir lilla mamsell uppljummad en smula. Wetterbergh SamhKärna 1: 108 (1857).
Spalt U 549 band 36, 2011