| Publicerad 2011 | Lämna synpunkter |
UPPLAG up3la2g, sbst.1, n.; best. -et; pl. = (VgFmT III. 3–4: 81 (1688) osv.) ((†) -er (äv. att hänföra till sg. upplaga) RA I. 1: 443 (1545), VetAH 1741, s. 21); förr äv. (i bet. 1) UPPLAGA, sbst.1, r. l. f.; pl. -er (se ovan).
1) uppläggning l. lagring (av varor, gods o. d.), särsk. i uttr. göra upplag (jfr 3), samla ihop l. lagra; numera nästan bl. konkret, dels om lagrade varor l. hopsamlat gods o. d. (äv. om näringsämne o. d.), förråd, dels om platsen för sådana varor osv., särsk.: lagerlokal, magasin; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.; jfr NEDERLAG 5. Timmer som läggs i upplag måste vara friskt. 2BorgP 6: 94 (1738). Genom Förordningen af 1354 war .. den författning gjord, at ingen war tillåtit at göra uplag af inköpta waror och dem sedan utprångla. Lagerbring 1Hist. 3: 569 (1776). Tvänne Brasiliska fartyg ha i dessa dagar hemkommit; rikt lastade .. man ser stora upplag af Brasiliska oxhudar och hundradetals kistor med rått socker. Agrell Maroco 2: 150 (1797, 1807). Hjärnan skulle dessutom innehålla en ofantlig mängd s. k. materiella idéer, ett slags upplag af fantasi- och minnesbilder. Rydberg FilosFörel. 1: 72 (1876). Från uppfordringsverket vid sjön transporteras veden .. in i upplaget och upplägges med kabelkran. Bergström Kol. 121 (1922). Är det fruns, det här ståltrådsskräpet? Väntsalen är inget upplag. Martinson ArméHor. 168 (1942). De gömfröiga växternas stammar kan vara .. omvandlade till upplag för näringsreserver eller vatten. NE 20: 207 (1996). — jfr AMMUNITIONS-, IS-, KOL-, KREDIT-, MAGASINS-, OLJE-, RESERV-, SKROT-UPPLAG m. fl.
2) byggn. konkret, om del av sparre l. bjälke o. d. som går in i l. vilar på mur o. d. i byggnadskonstruktion; äv. om den yta varpå sådan del vilar. Stål Byggn. 1: 286 (1834). Belastningen på hvar och en af de fyra mellersta (tak)stolarne är c:a 200 ton, hvadan ett tryck af 100 ton uppstår vid hvarje upplag på murarne. TT 1899, Byggn. s. 6. TNCPubl. 68: 136 (1977).
3) (†) överenskommelse; uppgörelse; sammansvärjning o. d.; särsk. i uttr. göra upplag (jfr 1). Uppå thet thette rike utaf oro, uplager och besveringer reddet och friet blifva motte. RA I. 1: 443 (1545). För det stora besvär allmogen af .. soldater lidit, hafva de sig emellan gjort upplag, att hvar och en bonde, som hade någon af samma soldater till inqvartering, skulle dem ihjälslå. VgFmT III. 3–4: 81 (1688).
-BEVIS. (numera mindre br.) av lagerhållare utfärdat bevis (se d. o. 3) intygande att viss mängd vara l. gods inlämnats till förvaring. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 9, s. 15. Upplagsbeviset .. är legitimationsurkund å det upplagda godset. Hernberg Rättsh. 107 (1922). SAOL (1973). —
-BOD. (numera bl. tillf.) upplagsmagasin; jfr bod, sbst.1 2. 2RA 2: 127 (1727). (Visby) besöktes af de flesta handelsplatser i Europa, som hvardera der hade sina särskilda quarter och upplagsbodar. Ekelund 1FädH 1: 104 (1829). —
-HUS. (numera bl. tillf.) upplagsmagasin. I de stora städerne inrättas allmänna upplagshus, dit förråden från de mindre städerne kunna föras. Agardh o. Ljungberg II. 2: 249 (1856). —
-MAGASIN. jfr magasin 1 o. -bod, -hus. BtVLand 3: 55 (1790). Upplagsmagasin må icke .. ligga inom tätbebyggt område. SFS 1949, s. 634. jfr krono-upplagsmagasin. —
-NÄRING. lagrad näring, reservnäring hos i sht växt. Fries Växtr. 181 (1884). Växternas upplagsnäring består till stor del af stärkelse. Skårman Forssell 152 (1902). Torsken har efter frosseriet i Ishavet betydande upplagsnäring i den stora feta levern. SvGeogrÅb. 1950, s. 142. —
-OMRÅDE~020. jfr -plats. Inom upplagsområde (för eldfarliga oljor) må icke tändas eld eller rökas tobak. SFS 1921, s. 2537. —
-ORGAN. organ (se d. o. 2) för lagring av näring, i sht hos växt; jfr -plats. De flesta rötter tjäna .. tidvis såsom upplagsorgan för reservämnen. Rosendahl Farm. 485 (1897). —
-ORT. (†) ort med upplagsplats; jfr -plats. Kolmodin QvSp. 2: 539 (1750). Uppkomna stridigheter emellan staden och landsboerne om rättigheten för den förra att begagna en del af stranden till upplagsort. Nordström Samh. 1: 317 (1839). Auerbach (1915). —
-PLATS. plats för upplagring av ngt (i större mängd), särsk. gods l. varor l. materiel o. d. (jfr -område, -ort, -ställe); äv. om upplagsorgan hos människa l. djur l. växt. Serenius (1734). Så vida möjligt är, böra alla skogsvaror afföras från skogen till sine upplagsplatser medan snön ännu är qvar på marken. Ström Skogsh. 185 (1846). Levern är en viktig upplagsplats för kolhydrat och fett. Bolin LevLivKem. 36 (1931). —
(2) -PUNKT. (i sht i fackspr.) punkt varpå ngt vilar (i (byggnads)konstruktion o. d.). TT 1872, s. 161. För att en balk skall kunna upptaga yttre belastningar, måste den vara understödd i vissa punkter, s. k. stödje- eller upplagspunkter. Dahl o. Wallmark MatTeknHb. 299 (1949). —
-ROT. (†) rot vari näring lagras; jfr am-rot, knöl-rot. Sylvén SvDikotyl. 1: 222 (1906). Helt naturligt öva upplagsrötterna en stark lockelse på varjehanda i jorden grävande djur, mot vilkas angrepp växten måste skydda sig. VäxtLiv 1: 95 (1932). —
-RUM. (numera mindre br.) rum (se rum, sbst.3 9) l. utrymme för lagring (av varor l. gods o. d.). I den händelse, att in natura levererad räntesäd .. till en tid måste förwaras .. bör erforderligt upplagsrum .. anskaffas. SFS 1830, s. 368. PT 22/10 1910, s. 3. —
-STÄLLE. upplagsplats. Banken, som utgör det allmänna uplagsstället för det införda silfret. JournSvL 1797, s. 232. —
(2) -TRYCK. byggn. tryck som utövas mot ngts upplagspunkt l. upplagsyta. TT 1881, s. 169. Vid rullager med flera än två rullar antages upplagstrycket fördelat lika på alla rullarna. SFS 1919, s. 366. —
-YTA.
1) till 1: (mark)yta för upplag o. d. 2UB 9: 474 (1906). Koldammet färgar marken svart på de jättelika upplagsytorna i utskeppningshamnen invid Longyearbyens flygplats på Spetsbergen. DN 20/7 1997, s. A8.
2) byggn. till 2: yta varpå ngt vilar (i (byggnads)konstruktion o. d.). TT 1875, s. 180. Till följd af de stora upplagsytorna reduceras slitningen af de rörliga delarna till ett minimum. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 326.
Spalt U 542 band 36, 2011