| Publicerad 2011 | Lämna synpunkter |
UPP ssgr (forts.; jfr anm. sp. 392):
1) till 2: segla upp (se segla upp 1); numera bl. ss. vbalsbst. -ing. (Den) Ryska Escadern, som d. 26 dennes til Köpenhamn upseglade. GT 1788, nr 106, s. 3.
2) i bildl. anv. av 1: segla upp (se segla upp 6); nästan bl. i p. pr. o. ss. vbalsbst., särsk. i uttr. vara under uppsegling, vara i antågande l. nalkas l. vara att vänta o. d. Ehuru lyckelig en vthi medgången vphögd och vpseglande Menniskia wara må, så (osv.). Sylvius Curtius 294 (1682). (Han) satt nu nere i lusthuset och blåste och trumpetade ur sin näsa, så att Schulz gick ut .. i den tron, att det var musikanterna, som voro under uppsegling. Backman Reuter Lifv. 2: 295 (1870). Den uppseglande verkstadskonflikten. SD(A) 18/5 1905, s. 5. Allt för att nedtysta den skandal, som tvivelsutan är under uppsegling. Fatab. 1948, s. 152.
3) (†) till 2 d: segla upp (se segla upp 3) (ngn l. ngt). Wallenberg (SVS) 2: 60 (1770; uppl. 1999). Följande dagen .. uppseglade vi en .. brigg. Gosselman SAmer. 71 (1842). —
(10) -SEJSA, -ning. sjöt. sejsa upp (ngt). Rosenfeldt Tourville 65 (1698). Vinscharnas löpande gods låg uppsejsat kring bommarna. Holmström Benj. 229 (1932). —
(4 b) -SIDA. (numera mindre br.) ovansida; förr äv.: framsida. VetAH 1768, s. 104. Man (får) icke lägga två teckningar (med svartkrita) med uppsidorna emot hvarandra; ty de fläcka genast ifrån sig på hvarandra. Sandström KrMat. 45 (1840). Äter muffins upp och ner / med nersidan upp / och uppsidan ner / dom blir liksom godare då. GbgP 16/9 2001, s. 62. —
(5) -SIDES, adv. [fsv. upsidhis (mädh, vidh)] (†) särsk. i fråga om angivande av byggnads läge i förhållande till annan byggnad vid samma gata o. d.: bredvid, vid sidan av; särsk. i förb. med prep. med l. vid. OPetri Tb. 181 (1527). Ett Steenhus .. belægit .. opå Nørra sidone om grenden Och vpsides m(ed) fru Gu(n)nilles hus. 2SthmTb. 1: 125 (1545). G1R 29: 90 (1559: upsides ved).
Spalt U 646 band 36, 2011