| Publicerad 2011 | Lämna synpunkter |
UPP ssgr (forts.; jfr anm. sp. 392):
(7 e (β)) -VARVAD, p. adj. uppskruvad (se -skruva 4) l. upphetsad. Musiken är ordentligt uppvarvad och passar bäst till fest. GbgP 3/1 1983, s. 30. Claesson befann sig i det halvt irriterade och uppvarvade tillstånd som för mycket kaffe, för lite sömn och alldeles för klena resultat förde med sig. Wahlberg FrusLiv 330 (2003). —
-VASKA.
1) (†) till 9: vaska (o. utvinna) (malm). G1R 15: 314 (1543). Han (erhöll) tillstånd att .. af indianerna upphandla guldsand, den de uppvaskat ur floderna. Trolle Duvall 2: 114 (1875).
2) till 10: tvätta (ngt); numera nästan bl. ss. vbalsbst. -ning. För alla kläderna 2 gånger upwaskades. VDR 1675, s. 281. Anners Guldsmedh för han upwaskade een sölfwerkanna. VDR 1677, s. 304. —
(1 b) -VATTEN. (†) flod (se flod, sbst.3 2); äv. i bildl. anv.: medgång l. framgång. Att mången, som .. af rädhuga inthet rörer sigh, där han finge råderum och upvatn, lätteligen skulle stå up emoot keysaren. AOxenstierna 5: 667 (1630). Heinrich (1814). —
(1 g, 2) -VECK. (numera bl. tillf.) uppvikt veck l. kant (på tyg l. papper o. d.). Kappan af swart Atlas .. hwit krage och upweck, kantad och prydd med swarta spetzar. PH 4: 2623 (1748). Bladets kant .. afklipptes jemt efter skriftens slut, så att uppvecket ibland betäckte slutraderna. 2VittAH 15: 42 (1831, 1839). —
(10) -VECKAD, p. adj. som har veckats ihop, veckad; särsk. om bergskedja o. d.: som har bildats gm veckning. Fennia VIII. 3: 59 (1893). I öster finna vi de under paleozoisk tid uppveckade Appalacherna. Ymer 1948, s. 13. —
-VECKLA, -ing.
1) (†) till 1 g: rulla upp (hår); äv.: kavla upp (ärm o. d.). Se hur håret fladdrar baktil och fram, / Med små papiljotter uppvickladt på kam. Bellman (BellmS) 1: 152 (c. 1780, 1790). Se mina armar, Singoalla, fortfor Erland, i det han uppvecklade rockärmarne. Rydberg Sing. 21 (1857, 1865).
2) till 12: veckla upp (ngt), vika upp l. ut; äv. med avs. på innehåll i paket o. d.: packa upp l. ta fram; förr äv. i bildl. anv.: avslöja, äv. refl.: visa sig. Serenius Ppp 4 a (1734). Aleholms konstiga Förbund upwecklade sig alt mer och mer. Lagerbring 1Hist. 3: 524 (1776). Thilda .. uppvecklar utur knytet en fruntimmersklädning. Palmstjerna Snapph. 2: 168 (1831). Majken uppvecklade det icke särdeles långa brefvet. Carlén Köpm. 2: 331 (1860). Den Herrans tjenaren Johannes som hans Herre har låtit för oss uppveckla så härliga utsigter öfver församlingen. Thomander 1: 786 (1864). —
(10 b) -VEKA, -ning. (†) mjuka upp (ngt), göra mjuk; äv. bildl.: röra l. beveka (ngn). Itt gott plåster til at mogna och vpwekia hårda bölder. BOlavi 188 b (1578). Hon begynte häftigt gråta. Olof lät sig icke uppvekas häraf. Bremer Dal. 108 (1845). Ahlman o. Forsman (1885). —
(10) -VERKA. (†)
1) (†) lägga arbete på l. bearbeta (ngt); äv. (om ngt sakligt): ge (ngt) som resultat, åstadkomma. Rörelsen opwerkar wermen, som Aristoteles lärer. Forsius Phys. 170 (1611). Wid skattläggningar bör .. i ackttagas .. om uti skogen kan giöras ansenlig tilökning af Åker eller Äng, eller det som långt aflägse är til Torp upwärkas. LandtmFörordn. 38 (1765).
2) (†) skära av överflödig hornbildning på (hästs hov), verka; jfr avverka III 1. Läth vpwärka Hoofwen baak til wijdh Strålen på båda Sijdor. IErici Colerus 2: 357 (c. 1645). Blanche Bild. 4: 43 (1865). —
(1, 2) -VETTA. [fsv. upvita] (†) vetta l. peka uppåt. VDAkt. 1659, nr 232. At bägge ögon, å then swartare och upwetande sidona (på flundran) stält äro. Broman Glys. 3: 655 (c. 1740). —
-VEVA, -ning.
1) till 1 (g): gm vevning hissa l. dra upp (ngt). Den mekaniska stegen, uppvefvad till en 20 meters höjd. SDS 19/3 1901, s. 3.
2) till 9: veva l. linda upp (ngt) (på l. omkring ngt); äv. (med anslutning till upp 8) (om ä. förh.) med avs. på grammofon o. d.: veva l. dra upp (o. därmed starta). HC12H 1: 63 (c. 1734). I och för fångst med detta nät behöfves en 3000 fot lång driflina, till hvilken bör höra tvänne lekan, hvarpå den kan uppväfvas. Hahr HbJäg. 210 (1865). Mestadels var det Barnbarnet, den spädlemmade kollämparen, som stod för skötseln och uppvevningen av denna ljudande låda. Kjellgren Smar. 209 (1939).
Spalt U 758 band 36, 2011