| Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
UT, adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 904):
1) följa efter (ngn l. ngt) ut; numera bl. i p. pf. o. i pass. Wende sigh så om och lade neder meste parten aff them honom vtfoligt hade som icke wore Swenske. Svart G1 52 (1561). När Konungen hafwer uttalat sin meningh, skula the på salen intet Hans K. M. utfölia. RA II. 2: 48 (1617). Härpå togo de afsked öfwerhopade och utfölgde med försmädelser och skällsord. VDAkt. 1785, nr 106.
2) (†) följa med ut (äv. med anslutning till ut, adv. 4); äv. i uttr. utfölja med ngn l. ngt. När Rijkz Ammiralen .. medh Flottan Vthfölge, see wij inthet Någre Flere här ifrån wäl wara till att mista. HSH 25: 286 (1633). Man kan een Linnedwk medh Twål och Watnet sköllia, At all Orenligheet i Twättan skal vthföllia. Palmchron SundhSp. 245 (1642). Följande stycken af de grofwa Sorterna utfölja, nemligen: 1 stor Brandstega med des Lyftare (osv.). PH 4: 2761 (1748).
Spalt U 1014 band 36, 2012