Publicerad 2012   Lämna synpunkter
UTSTÄDES, adj. oböjl.
Ordformer
(utstädes (v-, w-, -e-) 1572–1593. wtstædhers 1524)
Etymologi
[urspr. adverbiell bildn. till UT, adv., o. STAD, sbst.2 (med avs. på senare leden se -STÄDES (se sp. S 13932)); formen med -r- har uppkommit gm anslutning till pl. av STAD]
(†) som kommer från plats utanför staden. Thet samma viliom wij och ath skee skall om nogra bodar æro j staden, som wtstædhers folk, aandelicha eller verdzliga tillhöre, ath the skula selias in vndher borgarana. G1R 1: 243 (1524). PrivSvStäd. 4: 27 (1593).

 

Spalt U 1290 band 36, 2012

Webbansvarig