| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VADD vad4, sbst.2, r. l. m. (Nordforss (1805) osv.) ((†) n. HushBibl. 1755, s. 272, Östergren (1966)); best. -en; pl. -ar (HusgKamRSthm 1733–34, s. 420 (: Silkes waddar) osv.) ((†) = HusgKamRSthm 1733–34, s. 15 (: Silkes wadd), Möller (1807); -er SvMerc. V. 4: 297 (1760), Dalin (1855)).
material (ofta framställt i sammanhängande skikt) av löst intill varandra liggande fibrer av bomull l. syntet (ibland bestruket med lim o. d. på den ena sidan l. båda sidorna) som används till (klädes)foder l. stoppning l. ss. omslag (se OMSLAG, sbst.1 3) o. d.; äv. dels i individuell anv., dels i mer l. mindre bildl. anv.; stundom i elliptisk anv. för dels axelvadd, dels fetvadd; äv. oeg. i ssgn SOCKER-VADD. Enär Bomullen skal til Wadds förfärdigande nyttjas, måste den wäl plockas och ränsas ifrå frön och annan orenlighet. HushBibl. 1755, s. 271. Denna machin renar och formerar till vadd 500 skålpund bomull på 12 timmar. Pasch ÅrsbVetA 1827, s. 53. Han, er kavaljer, lider ingen nöd, ty hans ömma hjerta och hans lungor äro nog skyddade af de många lager vadd, hvarmed skräddaren omgifvit honom. Idun 1888, s. 48. Bomull och vadd, det mest använda täckmaterialet på sår. Vennerholm o. Svensson 476 (1892). Längs dikena ute på fälten rullade dimman sina ljusa vaddar, lysande som bomull mot markens grågröna dunkel. Johansson RödaHuv. 2: 111 (1917). Sybehören behöver man inte springa ut och leta efter. Allt som behövs, även vaddar till både blus och jacka, finns med i paketen. ICAKurir. 1990, nr 15, s. 59. Stoppa försiktigt bomull eller vadd i öronen på hunden. Det kan dämpa ljudet av de värsta smällarna. DN 29/12 2006, s. A10. — jfr ARNIKA-, BOMULLS-, FÖNSTER-, MATERIAL-, PUTS-, SILKES-, TERMOGEN-VADD m. fl.
-KUDDE. kuddliknande föremål fyllt med vadd avsett att dämpa vid tryck l. stöt. TT 1900, M. s. 144. Sedan filtremsor eller vaddkuddar fastklistrats med mastisol över de för tryck utsatta ställena överdrages en trikåtröja. SvLäkT 1935, s. 650. —
-LAGER. jfr lager, sbst.3 1. Sedan broderiet är fulländadt .. fodras hela arbetet med ett tunnt vaddlager. NJournD 1859, s. 131. Man kunde fylla en smal lärftspåse med sand och klä den med rött tyg (att läggas mellan dubbelfönster) eller kanske gömma den i ett vitt vaddlager. Hazelius-Berg Gard. 14 (1962). —
-LIKNANDE, p. adj. som påminner om l. liknar vadd. Ahlberg FarmT 227 (1899). För att blotta embryot har ägghinnorna skurits igenom. Den mellersta av dem .. är täckt med vaddliknande fransar. BokNat. Liv. 232 (1951). —
-MADRASS. jfr madrass 1; äv. oeg., om underlag i pressanordning. BotN 1901, s. 180. Vaddmadrasser kan ha fyllning av ren vit bomullsvadd eller en blandning av bomull och syntetfibrer. Västerbotten 1979, s. 17. —
-MASKIN. (förr) jfr maskin 1. UB 6: 378 (1874). Den .. rensade (bomulls)varan öfverlemnas till vaddmaskinen, i hvilken den pressas till tunna vaddar. Key-Åberg TextilNorrk. 21 (1896). —
-MJUK. (numera bl. tillf.) mjuk som vadd; äv. i bildl. anv. Denna snöhvita, vaddmjuka frid som tidningsmän och diktare i juletid sänka och sprida öfver all världen. SocDem. 29/12 1896, s. 3. —
-OMSLAG~02 l. ~20. om stycke fetvadd som lindas omkring l. läggs på en kroppsdel för att verka smärtstillande l. värmande o. d.; jfr omslag, sbst.1 3. Patienten (med akut otitis media) lägges genast till sängs med .. tjockt varmt vaddomslag om örat. LbKir. 2: 129 (1922). Den angripna leden skyddas med vaddomslag. Ljungdahl ÄmnSj. 126 (1930). —
-PROPP. jfr propp 1. Ahlberg FarmT 233 (1899). Kulturerna förvaras i reagensrör, kolvar el. flaskor, vilkas mynning tillslutes med sterila vaddproppar. SvUppslB 2: 1149 (1929). —
-STICKAD, p. adj. textil. stickad (se sticka, v.2 2) med ett isolerande o. värmande skikt av vadd l. dyl., kviltad; jfr vaddera. Storväst av vadmal, vaddstickad och fodrad med rött ylle. TurÅ 1931, s. 126. —
-STOPPNING. stoppning bestående av vadd; jfr stoppa, v. I 3 c slutet. SAOL (1900). Under gustaviansk tid göres även vaddstoppningen tunnare, de äldre plaggen ha däremot varit verkligt varma. Fatab. 1942, s. 195. —
-SUDD. jfr sudd, sbst.2 1, o. -tuss. Roosval Schmidt 166 (1896). För rengöring av ögonen användes en särskild alldeles ren vaddsudd, doppad i oanvänt, rent ljumt vatten. Jundell Barn. 2: 67 (1927). —
-TILLVERKNING~020. jfr tillverkning 2. SvGeogrÅb. 1939, s. 19. Som gift sysslade hon .. med vaddtillverkning en tid. Dædalus 1955, s. 94. —
-TUSS. särsk.: tuss av fetvadd. Siwertz Varuh. 122 (1926). Omkring såret .. tvättas huden med en vaddtuss, indränkt med bensin. Bolin LevLivKem. 289 (1931). —
-TÄCKE. täcke (se d. o. 1 a); äv. i bildl. anv. GHT 15/10 1895, s. 4. Dimman börjar komma, tjocka böljande vaddtäcken, som flyter in mot San Francisco från Sacramento River. Östlund Cheyney BeskPill. 12 (1959).
VADDIG, adj. (numera bl. tillf.) som är försedd med vadd; äv.: som till form l. utseende l. egenskaper liknar vadd. Broscherade och vaddiga mössor .. skola aldrig mer nyttjas. KyrkohÅ 1914, s. 313 (1793). Utanför fönstret snöade det, stora vaddiga flingor. Pleijel Fungi 52 (1993).
Spalt V 43 band 37, 2014