| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VANDEL van4del, r. l. m.; best. -eln (Liljecrona RiksdKul. 453 (1841) osv.) ((†) -elen Schroderus Os. III. 2: 17 (1635), Schartau UtkPred. 75 (1795)).
1) handlande l. görande o. låtande (i umgänge med andra); särsk. (o. numera bl.) i det mer l. mindre pleonastiska uttr. (i) handel och vandel (se HANDEL, sbst.2 6 a; jfr 2 slutet), numera bl. med anslutning till 5, förr äv. till 4; jfr 4. Efter the .. före een ochristeligh läre, lefwerne, handel och wandel. Carl IX Cat. S 1 b (1604). Hans föräldrar, bildning, husliga och politiska vandel. Boström 2: 17 (1838).
2) († utom i slutet) köpenskap l. affärsverksamhet; äv.: levebröd. Att wij wår nästas pänningar eller gods icke taghe, ey heller wandell till oss komme. Ernhoffer Ench. 8 b (1591). Alle hamnar, floder och orter .. skulle .. stå öpne til fri handel, wandel och genomfart. Dalin Hist. III. 1: 358 (1761). Cannelin (1921). — särsk. (numera mindre br.) i det mer l. mindre pleonastiska uttr. handel och vandel (se HANDEL, sbst.2 11 a α, b α; jfr 1). OPetri Tb. 80 (1525). Utom vanlig handel och vandel var det mycket annat, som förekom under marknadsdagarna. JämtlHärjedH 2: 52 (1945).
3) (†) vandring l. färd. Hela wår eftermiddagsresa slöt sig efter 8 mils mödosam wandel fot för fot i dessa farliga branter. Ferrner ResEur. 276 (1760). Wi måste, kort sagdt, wara lärjungar, som äro stadda i en wandel med Frälsaren. Rudin 2Evigh. 1: 295 (1887).
4) [utvecklat ur 1 l. 3] († utom i slutet) levnad(slopp); leverne; äv. utan klar avgränsning från 1; jfr 1. Gud .. hvilkens villie och försyn så väl konungers och potentaters som alle andre menniskiers vandel och lifstidh är undergifven. RA I. 3: 155 (1593). Sal: mag: Westphal .. slöt sin jordiska mödosamma vandel, den 15 Dec. KKD 7: 288 (c. 1725). Men sagda sträfvande kan ej fullt nå sitt mål under denna jordiska vandel. Rein Psyk. 1: 62 (1876). — jfr KLOSTER-, MUNKA-VANDEL. — särsk. (fullt br.) i förb. med moraliskt värderande adj.-attribut (l. adjektiviskt predikativ), numera bl. övergående i bet. 5. En oförvitlig vandel. The galna ta(n)kar so(m) the hade j theres oretta wandel. SalWijsh. 11: 16 (öv. 1536). En Satyra innehåller en trägen Förmaning til goda Seeder och ährligh Wandel. Arvidi 14 (1651). Månge .. löpa fara, at igenom edar onde wandel warda förderfwade. Lagerström Bunyan 1: 126 (1727). Det synes mig .. icke wara swårt att taga en person i förswar, hwars offentliga wandel är så ren som hans. UrKorrCronholm 26 (1859). Hvarje nytt kraf på varmare människokärlek, större sedlig renhet och heligare vandel. Idun 1890, s. 583.
5) [eg. specialanv. av 4] livsföring i (yttre) moraliskt hänseende; äv. i pregnant anv., om oförvitlig sådan livsföring; jfr 1, 4 slutet o. FREJD 1, 2. Bör dogh Presten gifva acht på theres lefverne och wandel som uti Soknerne boo och wistas. Gustaf II Adolf 18 (c. 1620). (Är det lättare) at höra himlens lag, än öfwan i sin wandel? Nordenflycht QT 1745, s. 7. Den allmänna kännedom af Svarandens person, vandel och karakter. Nordström Samh. 2: 731 (1840). Föräldrarna vaka med omsorg öfver både söners och döttrars vandel, sexuella felsteg äro sällsynta. Torpson Eur. 1: 224 (1895). Jag är en man av vandel. Karlfeldt FlBell. 56 (1918). Sedan har vi det här med din personliga vandel. Nesser FallG 113 (2003). — jfr LEVNADS-VANDEL.
B: VANDELS-INTYG~02 l. ~20. (vandel- 1961 osv. vandels- 1959 osv.) intyg om (oförvitlig) vandel (i rättsligt avseende). Vandelsintygen är inte på något sätt reglerade i lag eller författning. SvD(A) 17/11 1959, s. 14. —
-PRÖVA. (vandel- 1995 osv. vandels- 1995 osv.) [jfr -prövning] låta (ngn) undergå vandelsprövning. Han undrar halvt på skoj .. om det inte snart är dags att vandelspröva taxikunderna. DN 5/1 1995, s. D4. —
-PRÖVNING. [jfr -pröva] prövning av ngns vandel (i rättsligt avseende). Den så kallade vandelsprövningen skall .. resultera i att alla seriösa förare får en taxilegitimation till årsskiftet. SvD 20/7 1994, s. 12.
Spalt V 239 band 37, 2014