Publicerad 2014   Lämna synpunkter
VARA va3ra2, v.3 -ade; äv. VARAS va3ra2s, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -ING (†, Ekblad 304 (1764)).
Ordformer
(förr äv. w-, -aa-, -ah-; -a 1677 osv. -as c. 1635 osv.)
Etymologi
[till VAR, sbst.3]
refl. l. ss. dep., om sår l. böld l. kroppsöppning l. (sårig) kroppsdel o. d.: bilda l. utsöndra var (se VAR, sbst.3), fyllas med var, bli varig (se VARIG, adj.1); ibland äv. dels intr., dels i p. pf., liktydigt med: varig (se VARIG, adj.1); jfr SUPPURERA. Schroderus Dict. 268 (c. 1635). Lät det (onda på hästen) .. waras och bållna, twättat sedan bårt så läker det igen. Rålamb 13: 132 (1690). Hela låret var varadt ända upp till ljumsken. Bååth Grette 264 (1901). Ofta bli ögonslemhinnorna angripna, rinna och vara sig. Träskman Fjäd. 46 (1948). En kväll .. upptäckte jag att såret varade. DN 30/1 2003, s. A6.

 

Spalt V 372 band 37, 2014

Webbansvarig