| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VARSEL var4sel, äv. va3rsel, n. (Rydberg Frib. 351 (1857) osv.) ((†) r. l. m. l. f. G1R 9: 162 (1534: åtwarsell), Östergren (1966)); best. varslet; pl. = (Hyltén-Cavallius Vär. 1: 206 (1863) osv.) ((†) varslar Nordenstreng Vik. 13 (1915); varsler Weste (1807), Östergren (1966)).
1) skeende l. förhållande l. fenomen o. d. fattat ss. (välgrundat) vittnesbörd om l. (utifrån folktro l. vidskepelse o. d.) tecken för ngt framtida (ngn gg äv. annan fördold företeelse), förebud (se d. o. 2), omen; särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av om (förr äv. för) angivande vad detta vittnesbörd osv. gäller. Columbus Ordesk. 35 (1678; uppl. 1963). Detta (dvs. ett häftigt stormoväder) ansågs som et underwärk och warsel för den olycka, som sedermera timmade, då staden blef af Wenderna plundrad och upbränd. Lagerbring 1Hist. 2: 869 (1773). Då hästen på den korta vägen snafvade, ansåg han detta som ett elakt varsel. Fries Grönl. 55 (1872). Först i våra dagar gifva de kapska och kaliforniska vinerna varsel om en väldig utvidgning af .. (vinrankans) område. Svensén Jord. 74 (1884). Han lärde sig tolka varslet i fåglarnas flykt och att framlocka underjordens lätta skuggor. Gadelius Tro 1: 236 (1912). Brusanders panna rynkades: En bonde lämnade sin gård för att utvandra till Nordamerika – ett nytt varsel om den själens röta, som angripit bygdens allmoge. Moberg Utvandr. 240 (1949). Sången .. framfördes .. bara någon månad före Kubakrisen och publiken kom att betrakta den som ett varsel om kommande tilldragelser. SvD 12/10 2013, s. 39. — jfr DÖDS-, JUL-, OLYCKS-, STORM-VARSEL m. fl. — särsk.
a) förebud (se d. o. 2) om (obehaglig) tilldragelse gm syn (se SYN, sbst.2 6 b) l. hörselfenomen l. dröm l. övernaturlig tilldragelse o. d. Man bör ej alltid tro de varsel drömmar gifva. Lundquist Wessel Kärlek 8 (1888). Det går alltid varsel, innan någon dör; det slår tre slag, och det sista är det starkaste. Sundén AllmogelVg. 93 (1903). Han stod lång och litet vinglig med tårar rinnande utför de sotiga kinderna och sade att han fått varsel om sin död. Martinson KärlekKr. 119 (1947). Mor hade varsel, hon hade sanndrömmar, visste i förväg vad som skulle ske. Johansson GogAns. 24 (1989). — särsk. om sådant förebud vari ngn skenbart uppträder (ss. syn- l. hörselfenomen) o. därigm antyder l. aviserar sin död l. snara ankomst. Holmberg Nordb. 594 (1854). Min faster .. tviflade icke, att den gamla genom ”varsel” låtit sin unge älskling veta sin bortgång. Reuterdahl Mem. 8 (1856). Tyst! Det knäppte i överlåset; det kommer någon som har varsel. Strindberg MOlof 69 (1878). Det knirkar och gnäller i ytterdörren, det är bara vädret men Augusta menar något annat. – Det är varsel för honom, han är allt här snart, säger hon högtidligt. Browallius Byväg. 204 (1934).
b) (numera mindre br.) i uttr. ta varsel, göra förutsägelser med hjälp av fördolda (men för person som besitter spådomskraft tydbara) tecken (hos föremål l. naturfenomen o. d.), spå. Fatab. 1919, s. 50. Liksom han tog varsel av allting, från sol och måne till spindelnäten i källarens mörkaste vrå. Thulin Heinesen Gryn. 399 (1935). I gamla tider brukade man ta varsel under julen. GHT 27/12 1943, s. 6.
2) (av person l. myndighet l. organisation l. anordning o. d.) avsiktligt given förvarning (om förutsedd händelse); särsk. i uttr. dels giva varsel, förvarna, dels utan varsel, utan förvarning, ibland övergående i bet.: utan tid för förberedelse (jfr b); särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av om angivande vad denna förvarning gäller. Skall omröstning .. ske öppet, skola kammarens ledamöter, sedan voteringsproposition efter gifven varsel upplästs och justerats, intaga sina platser, hvarefter (osv.). Reuterskiöld Grundlag. 499 (1868). (Under) förberedelserna för sitt uppbrott från Bender .. kom, efter varsel från Poniatowski, i hans händer ett bref. Quennerstedt Bender 19 (1910). Fastigheter utmätas utan varsel. SvD(A) 4/11 1929, s. 3. (Om trafiksignal:) Gult sken .. jämte rött eller grönt sken skall endast innebära varsel om att växling (av färgen) är omedelbart förestående. SFS 1951, s. 1832. — särsk.
a) om av part på arbetsmarknaden (till motparten) lämnad förvarning om tilltänkt åtgärd, särsk. om dels uppsägning av anställd, särsk. i uttr. lägga varsel, dels strejk. Ingen strejk utan varsel efter 1 oktober. SvD(A) 10/7 1935, s. 5. Varsel om förestående entledigande (bör) lämnas personalen i så god tid som möjligt. SFS 1945, s. 1052. Under en och samma vecka .. lade .. Seco Tools, Vitamex och Whirlpool sina varsel. NorrkpgT 18/3 2014, s. 10. — jfr STREJK-VARSEL.
b) i förb. med tidsuttr., angivande tidsrymden från det att förvarning ges till den förutsedda händelsen; särsk. i uttr. med kort varsel; äv. närmande sig l. övergående i bet.: snabbt, utan att det tar lång tid. GHT 19/1 1897, s. 2. En reservflotta (skall) vara .. redo att gå till sjöss efter mycket kort varsel. VL 1905, nr 279 A, s. 6. Monsieur Fabian hade förberett mig på att det kunde ske med bara ett par timmars varsel. Renner Krarup Nielsen Aloha 195 (1940). I det nuvarande prissättningssystemet kan ju priserna på socker ändras med kort varsel beroende på prisändringar i utlandet. Pokorny Aktier 122 (1957). Det finns .. frågetecken om hur rättvis och fri en folkomröstning som ordnas med några dagars varsel kan bli. DN 7/3 2014, s. A20.
-LJUS. om viss typ av (under färd dagtid obligatoriskt tänt) ljus från fordonslykta (för påkallande av andra trafikanters uppmärksamhet); äv. om ljuskällan; jfr ljus, sbst. 1 b, 4 b. Det är bara en bil som har varselljus idag: nya Volvo. DN 8/11 1974, s. 10. Obligatoriskt halv- eller varselljus kommer .. att införas redan under första kvartalet i år. SvD 20/1 1977, s. 1. —
-LYKTA. jfr lykta, sbst.2 1, o. -ljus. ÖgCorr. 2/2 1971, s. 14. Varsellyktor får normalt inte lysa tillsammans med halv- eller parkeringsljus. GbgP 19/9 1977, s. 7. —
-MÄRKNING. märkning som varnar för fara; jfr märka 2 o. varnings-märke. TT 1964, s. 711. Resultatrapporten efter inspektionen visade att rörledningar innehållande ammoniak saknade varselmärkning. SDS 3/6 2007, s. C4. —
(2 a) -PLIKT. om skyldighet åliggande arbetsmarknadens parter att lägga varsel viss tid innan tilltänkt åtgärd påbörjas l. genomförs; jfr plikt, sbst.1 4. Även i varselplikten finns en inskränkning: partiella stridsåtgärder får genomföras utan varsel. DN(A) 9/3 1966, s. 22. (VD:n) hävdar att en stor del av konkurserna beror på varselplikten vid uppsägningar. DN 6/11 1992, s. C4. —
(2 (a)) -TID. tidsperiod från det att varsel (i sht om uppsägning) läggs l. annan förvarning ges till dess tilltänkt åtgärd kan påbörjas l. utföras; jfr tid, sbst. 6. Vid ledighet med rätt till pappapenning .. gäller en varseltid på en vecka. Iseskog PersonJur. 255 (1990). I februari förlängdes varseltiden för 82 anställda till september. DN 25/8 2013, s. A27. —
(2 a) -VÅG. bildl., om flera varsel (i sht om uppsägning av anställd) lagda vid (ungefär) samma tid (o. inom samma l. liknande branscher). Tyvärr tror vi .. inte att varselvågen är över. SvD 14/10 1981, s. 23.
Spalt V 458 band 37, 2014