| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VAS va4s, r. l. m.; best. -en; pl. -er (Dalin Arg. 2: 149 (1734, 1754) osv.) ((†) -ar HovförtärSthm 1758, s. 3883, BoupptVäxjö 1914; -or DA 1771, nr 120, s. 4 (: Porcellains-Wasor)) Anm. Ordet uppträder i ä. tid i bet. a o. d med latinsk pl. vasa. 2GbgVSH 3: 44 (1819). Jungberg (1873; om apotekskärl).
(konstfullt dekorerat l. (i sht förr) med information, ss. bildberättelse o. d., försett) kärl (av växlande form o. storlek) avsett för förvaring l. ss. prydnadsföremål, kruka (se KRUKA, sbst.2); urna; särsk. (o. numera i sht) om sådant kärl för blommor o. d. (se b); förr äv. om blodkärl o. d. (se d). Af bildthuggare arbete wid Husbyggnad .. Vaser eller åtskillige slags kiäril. Carlberg SthmArchitCont. E 2 a (1740). Cocosfrukten bjuder sist, i vaser / Af sina egna skal, sin mjölk och mandel. JGOxenstierna 4: 169 (1815). En bildkarta från omkring 2000 år f. Kr. har upptäckts på en .. utgrävd vas. Globen 1926, s. 66. Redan på 700-talet möta oss de första originalinskrifterna, skrivna på vaser från Attika. Almquist VärldH II. 1: 4 (1931). — jfr ALABASTER-, DEKORATIONS-, KERAMIK-, MAJOLIKA-, MANDARIN-, PORFYR-, PORSLINS-, POTPURRI-, RELIEF-, RÖKELSE-VAS m. fl. — särsk.
a) (†) om sådant kärl avsett för l. använt till förvaring av läkemedel på apotek. Apotek Gripen lärer med privilegier och vasa vara försåldt till apotekaren Sandström. AB 7/2 1865, s. 2. Jungberg (1873).
b) om sådant kärl (vanl. av glas l. porslin) för dekorativ uppvisning (o. bevattning) av enstaka snittblommor l. blombuketter o. d. Dalin (1855). I en vas på bordet står tre röda rosor. Jörgensdotter BergDöttrar 337 (2009). — jfr BLOM-, BLOMSTER-, KRISTALL-VAS.
c) om sådant kärl ss. motiv i konst o. hantverk. Nu nyligen hafwa arabesquer i basrelief och målning tagit början, och således gifwit guirlander vaser och medailloner sin bane. HH XXXII. 2: 117 (1779). En av de centrala figurerna i märkdukarnas mönster är vasen med blommor, blad och grenar. Sylwan Ryor 103 (1934).
d) [jfr motsv. anv. i lat.] (†) om blodkärl l. annan vätskeledande kanal i kropp. Efter mångas mening främjar .. (musiken) wätskornes kringlöpande, renar bloden .. widgar vaserne (osv.). Dalin Arg. 2: 149 (1734, 1754).
(b) -BUKETT. De .. höga stänglarne, med vackra ljusgröna blad, hvilka äro särdeles brukbara i större vasbuketter. HbTrädg. 6: 15 (1876). —
-FABRIKATION. MeddSlöjdF 1898, 1: 14. Inom vasfabrikationen måste Korint lämna ifrån sig ledningen till Aten. Kjellberg GrekRomK 82 (1932). —
-FORM. särsk. konst. om avbildning av antik vas. Ungrenässansens fina, sirliga ornament, mest vegetativa i förening med vas- och kandelaberformer. Hahr ArkitH 389 (1902). —
-GRUPP. jfr grupp, sbst.1 2 a, o. -klass. 2NF 32: 262 (1921). Det är i synnerhet vinkannor med klöverbladsmynning som utgöra denna vasgrupp (med djurmotiv). Kjellberg GrekRomK 50 (1932). —
-KLASS. jfr klass 6 o. -grupp. 2NF 32: 262 (1921). Denna vasklass (dvs. den protokorintiska) uppkom redan inemot slutet av den geometriska tiden. Kjellberg GrekRomK 49 (1932). —
-MÅLNING. på vas utförd målning (se målning, sbst.1 1 b, c β); jfr -måleri. Palmblad Fornk. 2: 302 (1844). På grekiska vasmålningar kunna vi studera vävstolar. HantvB I. 8. 2: 311 (1940). —
-ORNAMENTIK. särsk. till c: ornamentik med vas som motiv. Utom vinrank- och vasornamentik .. förekomma här ävenledes figurala kompositioner. Fatab. 1932, s. 190. —
-STIL. jfr stil, sbst. III 2. 2NF 32: 262 (1921). Ingen vasstil har nått så långt i dekorativa effekter som den s.k. svartfiguriga. Kjellberg GrekRomK 82 (1932).
Spalt V 474 band 37, 2014