Publicerad 2014   Lämna synpunkter
VAT, äv. VATER, adj. -are.
Ordformer
(vat (hw-, w-, -aa-) 1691–1935. vater (hw-, w-) 1579–1774)
Etymologi
[sv. dial. vat; jfr fvn. hvatr, snäll, modig, skarp (nyisl. hvatur, nor. nn. kvat), fsax. hwat, mlt. watich, fht. (h)waz, skarp, häftig, feng. hwæt, meng. what; till den stam som äv. föreligger i VASS, adj. — Jfr KAVAT]
(†) duktig l. rask l. munter o. d. Skarp, hefftigh, hwater. VarRerV 65 b (1579). Den Klooke och Waate Föda den Late. Riddermarck Alm. 1691, s. 21. När .. (bönderna) skulle åka hem (från staden), då lade de sig på rygg i spjälahäcken, och så blev det kappkörning utav, för de satte en ära i att ha den likste .. och vataste .. oxen. Levander Landsv. 210 (1935).

 

Spalt V 499 band 37, 2014

Webbansvarig