Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VEKA, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(hweck- (hu-) 1553–1674 (: hweckachtigheet). vek- (hu-, hv-, hw-, w-, -ee-) 1528–1769. vik- (hv-, w-) 1585–1749)
Etymologi
[fsv. hvika, vackla, vara i ovisshet l. ängslan; jfr fd., d. dial. hvege, fvn. hvika, äv.: gå ostadigt, vingla, nor. nn. kvike; av ovisst ursprung (jfr GHolm SupplHellquistOtr. (c. 1990)). — Jfr VEKEL]
(†)
1) (i samband med förflyttning) röra sig ostadigt, svaja l. vicka l. vackla; äv.: gunga l. vagga. En stut han hweekar, män en oxe drager stadigt. Schück Wivallius 1: 172 (i handl. fr. 1632). Drotningen hwekade hijt och tijt, aff och an medh skidenna, at .. (jungfrun) icke kunde få Swerdet ther vthi. Lindner Tijdhfördr. 47 (1641). Ty hon (dvs. kompassnålen) på Nordan pekar / Ehwart och Winden bläs, ehuru Skippet hwekar. Spegel GW 138 (1685). (Han) hwekade .. til sidos, och hesten .. sprang til wägs, karlen föll af. Ullenius Röthm. § 97 (1730).
2) vara l. bli osäker l. villrådig l. vankelmodig, vackla l. tveka; särsk. i fråga om religiös tro; särsk. i förb. med hit och dit; äv.: uttala sig vagt l. diffust, sväva på målet. Then som medh dieffwulen stridha skal han moste icke hweka hijt och tijt, vtan wara wiss på sakena. OPetri 2: 232 (1528). Szå wille hon tiill th(et) fursta icke bekenne vtan børiade huecke hiitt och tiitt. 2SthmTb. 3: 17 (1553). Någre Krijgszmän .. stodho för Doomstolen och åskodade, at en Christen war på Wägen til at hweeka vthi sin Bekennelse, och skulle äfwen förneeka Christum. Schroderus Os. 1: 185 (1635). At hans Sinne war myckit starckare, än at thet effter Lyckans ostadigheet skulle hweeka ock omdrijfwas. Columbus (SVS) 2: 176 (1674). Ihre (1769).
Avledn. (till 2; †): VEKAKTIG, adj. om person: som har svårt att ta ställning l. som vacklar i sin tro l. övertygelse, vankelmodig l. villrådig l. ombytlig; äv. dels i överförd anv., om sinne(lag) l. yttrande o. d., dels mer l. mindre bildl. 3SthmTb. 3: 42 (1600). Hon (dvs. lyckan) är ostadigh och huekachtigh. Schroderus Liv. 379 (1626). Han ladhe sigh .. i förswar för then Christelige Läran emot Hedningarnas Tyrannij: The ostadige och hweekachtigie styrkte han vthi Tronne. Schroderus Os. 1: 131 (1635). Grekernes sinne är hwekachtigt, och föllier then Winden som tijden medgifwer. Sylvius Curtius 296 (1682). Isogæus Segersk. 752 (c. 1700).
Avledn. (†): vekaktighet, r. l. f. Schroderus Pac. 200 (1616). Sinnetz hweckachtigheet. Sylvius Mornay 110 (1674).

 

Spalt V 675 band 37, 2017

Webbansvarig