| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VIGILANT vig1ilan4t, äv. VIGULANT vig1ulan4t, adj. -are. adv. =.
1) (†) vaksam l. uppmärksam. Gårdzfogden skall weta .. adt förestå heela huset i husbonde[n]s och matmoderns frånwaro .. Han skall och wara vigilant och wakande, dän förste upp om mårgonen .. och dän sidste i säng om aftonen. Rosenhane Oec. 22 (1662). Var nu vigilant och glöm ingen. Tegnér Brev 4: 150 (1826). Cannelin (1939).
2) (numera mindre br.) driftig l. företagsam. HSH 31: 429 (1638). Abbeen är ganska vigilant och har redan formeradt sitt kyrkoråd. HH XXXII. 2: 58 (1784). En vigilant Man som är van vid Handel, åstundar få vara som biträde åt någon af Herrar Handlande. DA 1808, nr 4, s. 8. SAOL (1986).
3) (numera i sht i Finl.) rask l. rörlig l. spänstig. Rask, munter och vigilant som en tjuguåring. Solnedg. 3: 68 (1846). Brandmästaren König, tjock och välmående, urmakaren Lundius, rörlig och vigilant, alla med vederbörliga svängar och vridningar röra sig i figuréerna. Bendz Piltr. 171 (1918). (Pensionären) Inga Lindberg är en av de allra mest vigulanta gymnasterna. Hufvudstadsbl. 9/6 2011, s. 25.
Spalt V 974 band 37, 2017