| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VILDE vil3de2, m.//ig.; best. -en; pl. -ar.
(utom i slutet numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) om (mans)person tillhörande (ss. primitivt l. okultiverat l. ociviliserat betraktat) jägar- l. samlarfolk (jfr INFÖDING, NATUR-BARN, UR-INVÅNARE); i pl. äv. med koll. bet., om folkslag (jfr NATUR-FOLK, UR-BEFOLKNING, URSPRUNGS-FOLK); ofta med särskild tanke på sådan persons (l. sådant folkslags) förmenta egenskaper, särsk. dels oskuldsfullhet l. oförställdhet (särsk. i uttr. den ädle vilden), dels oregerlighet l. tygellöshet, dels barbari l. grymhet; äv. bildl. (se slutet); jfr VILD-MAN 2, VILD-MÄNNISKA 2. Här wid infaller i mina tanckar, at litet beretta huru Indianerna eller Willarna, som the ther i Pensylvanien kallas, thet är Hedningarna, .. lefwa wida öfwer monga Christna, förnögde. Swedberg Lefw. 304 (i handl. fr. 1714). Alla de Folkslag, som bodde Norr och Wester om Italien, kallades af Romarne för Barbarer; .. liksom wi nu säga Willar om de Nationer, som wi Europeer inkräkte i de öfrige Werldens delar. Bergklint MSam. 2: 282 (1792). Den djupaste betydelsen uti vildens character har .. förhållandet emellan könen. Detta är nämligen fritt, utan regel och ädelhet. Hwasser VSkr. 3: 263 (1858). Som vilde handlar ”kulturmänniskan” överallt, där kroppsplågor brukas som maktmedel. Key Allsegr. 1: 35 (1918). Efter kapten James Cooks utforskande av Stilla Havets övärld 1772–75 förstärktes idéerna om vildens naturtillvaro. Kulturen 1994, s. 30. Föreställningen om den ädle vilden, som lever fritt och moraliskt rättrådigt i samklang med naturen. SvD 8/4 2010, 1: 4. — jfr HALV-VILDE. — särsk. (fullt br.) i bildl. anv., särsk. om dels ociviliserad l. okultiverad, dels ostyrig l. oregerlig person (särsk. om dels barn, dels (i speciellare anv.) ledamot av politisk församling (se slutet)); jfr VILD-MAN 3, VILD-MÄNNISKA 3. I mörkret regera de, hvilkas samhälle ännu .. icke hunnit erkänna menniskans .. rättigheter .. Det förändrar ingenting, om dess vildar bo i slott eller i tält. Tegnér (WB) 7: 131 (1832). Hon är en riktig vilde, denna Elin, sade fröken Skytte. Rydberg Frib. 53 (1877). Vi ha alla åtminstone en liten vilde sittande någonstädes längst inne. Omgifning och tillfällen locka honom fram. Zilliacus Hågk. 43 (1899). Några av dem kan jag säkert göra till sjömän. Min styrman vet hur bångstyriga vildar ska tas. Larsson LongJohn 337 (1995). Shanghais taxichaufförer kör som vildar. DN 21/3 2004, Allm. s. 11. särsk. [jfr motsv. anv. i t.] om ledamot av riksdag l. annan vald församling som inte är medlem av (l. identifierar sig med) ngt visst parti (l. ngn viss politisk gruppering l. riktning); särsk. (o. numera i sht) i uttr. politisk vilde. Orsakerna till .. (omflyttningen) äro .. att de båda representanterna på Stockholmsbänken äro alltför mycket ”vildar” i politiskt afseende. LdVBl. 1887, nr 10, s. 2. Valen 1911 (i Nya Zeeland) gåfvo liberalerna och reformpartiet 37 röster hvar, medan en arbetargrupp på 4 man jämte 2 vildar bildade tungan på vågen. 2NF 37: 853 (1925). Sverigedemokraten Tord Larsson hoppar av och blir politisk vilde i fullmäktige. GbgP 14/4 2015, s. 6. jfr HÖGER-VILDE.
Avledn., se vild, adj.1 avledn.
Spalt V 1061 band 37, 2017