| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VILLKORA vil3~kå2ra, v. -ade ((†) pr. sg. -er ÄARäfst 62 (1596); ipf. -de ÄARäfst 144 (1596)). vbalsbst. -AN (†, G1R 7: 165 (1530)), -ANDE, -ING (†, HH XIII. 1: 228 (1566: förwilkoringh)).
1) (†) försäkra l. (ut)lova (ngt); äv. refl.: lova (att göra ngt), förbinda l. förplikta sig (till ngt, särsk. ett straff) (jfr FÖR-VILLKORA 2, 5); ngn gg äv. närmande sig l. övergående i bet.: komma överens om (ngt). Tha gaffua the theris malsegiande reth fran siig .. oc wilkoradhe, at the wille ther aldrigh oppo thala. JönkTb. 114 (1526). Sa(m)me dagh vilkor(e)tt Erik Iåpson .. sigh fför r(e)tten til 12 mark om ha(n)n ecke skulle ko(m)ma tiil neste ti(n)ngh. UpplDomb. 7: 97 (1557). Thett hustru Elizabeth villkhåradhe ingalunda skee kunna. UpplDomb. 4: 97 (1638). VDAkt. 1754, nr 560. — särsk. övergående i bet.: bedyra l. svära ed på (ngt); särsk. dels i sådana uttr. som villkora sig så l. så högt, dels i uttr. som anger att ngn sätter sin ära l. heder l. sitt liv o. d. i pant (jfr FÖRPLIKTA 1 a), särsk. i uttr. villkora halsen (jfr HALS 2 a). G1R 4: 167 (1527). The ther wil kåre sig, på theres christelige troo, ähre, redligheett och sanning, att Hartich Jopsonns dombock innehåller ordh iffrå ordh lijke som hereffter fölier. BtFinlH 4: 345 (1567). Tå .. kom Måns Orm in och .. suor och wilkorade sigh så högtt, att han ickie skulle rymma. VadstÄTb. 410 (1608). Wilkoradhe på sin saligheetz partt, att huarcken skepparen ell(e)r den som dödhen leedh, hafua någott ondt ordh, fördt på huar andre. 3SthmTb. 13: 335 (1623). The swarade sigh ther på wilia wilkohra Halsen vnder Swerdet och Kroppen på Stegel och Hiuul. Girs G1 115 (c. 1630). KamKollP 1: 399 (1633).
2) (†) motsv. VILLKOR 3: bestämma l. fastställa villkor för (ngt); avtala (ngt). De 25 Dragouner, hwilke til fyllnad hwart Compagnie komma at tilökas, består Kongl. Maj:t äfwenwäl, dock aldrahögst 30 dal. silfw:mts ränta, och deras hemman med Ryttare hemmannen lika willkorade. LMil. 1: 12 (1680). (Magistraten) finnes .. sedan, en tid bortåt, altid hafva vilkorat samma utslutande försäljningsrättighet åt någon, som för den samma erlade til Staden sin vissa afgift. 2VittAH 4: 312 (1793). (Aktuella) tomter må (bebyggas), där tomtägarne därom öfverenskomma, eller vid tomternas försäljning från staden så villkorats. TT 1897, Byggn. s. 26.
3) motsv. VILLKOR 4: låta (ngt) ske l. gälla under visst l. vissa villkor; förbinda l. förena (ngt) med villkor; i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Såväl den reella som den individuella neutraliteten är dock villkorad ej blott däraf, att missbruk af densamma ej eger rum, utan ock af krigsnödvändigheten, så att vid oundvikligt nödtvång vissa inskränkningar i densamma äro tillåtna. 2NF 19: 845 (1913). Det avtal vi träffat med ägarna är villkorat på flera punkter, varav ett formellt godkännande av de 104 bankerna är den tyngsta. DI 28/8 1984, s. 5. 1998 beslutades den stora omläggningen av pensionssystemet. Tryggheten på ålderns höst blev villkorad, börsintroducerad och del av en spekulationsekonomi. SäljSkiten 66 (2009).
Spalt V 1122 band 37, 2017