Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VISERA vise4ra, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(viesir- i ssg 1739 (: Viesir-stafrar). viser- 1736 osv. visier- (w-) i ssgr 1690 (: Visier Ringar)–1784 (: Wisierstaf). visir- (w-, -ijr-) i ssgr 1685 (: visir Stockar)–1891 (: visirkonst))
Etymologi
[liksom d. visere efter t. visieren, av fr. viser, till lat. visus, syn m. m. (se VISIR, sbst.2)]
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) med synen granska l. undersöka (ngt); särsk. i fråga om att med hjälp av redskap l. instrument (noggrannare) bestämma dels ngts läge l. avstånd o. d. (jfr SIKTA, v.1 3 c, SYFTA, v.1 3 b), dels volymen hos behållare (jfr ROJA). Att klockaren Malmbeck här i socknen förlidet år blifvit för ormsting viserat af en gammal gumma på ett så eftertänkeligt sätt, att en och annan i församlingen tala vetat. FinKyrkohSP 4: 320 (1736). Att visera ett gifvet fat, eller uträkna huru många kannor i fatet rymmas. Almqvist Geom. 118 (1833). Sittande i sin båt viserade han nu Svärdsholmen med dioptern. Strindberg Hafsb. 145 (1890). Malmberg David 25 (1910; vid fotografering). — jfr PILOTBALLONG-VISERING.
2) (†) i förb. med prep.-uttr. betecknande målet för ngns strävan l. verksamhet o. d.: ta sikte (på ngt), rikta sig (mot ngt). Att jag kunde göra konungen bättre tjänst i Finland, som vore den carriere, vid hvilken jag viserat. MoB 8: 89 (c. 1780). Sedan E. M:t blifvit mer och mer öfvertygad, att Rysslands tillrustning intet egentligen viserat mot Sverige. Tersmeden Mem. 6: 227 (c. 1790).
Ssgr (till 1; Anm. Jfr äv. de under VISIR, sbst.3 anförda ssgrna): VISER-KONST. (visir-) [jfr t. visierkunst] (†) rymdgeometri; i sht i sg. best.; jfr konst 3 e. Så gjorde .. (Stiernhielm) en konstig Måttstock, den han kallade Linea Carolina, hvarå calibrer för glober af åtskillig art ock tyngd, jämte andra til visir konsten hörande mått, voro utsatte. Faggot PVetA 1747, s. 48. Visirkonst .. (dvs.) stereometri använd för att bestämma innehållet af ett kärl. WoJ (1891). —
-STAV. [jfr t. visierstab] (förr) måttstock för mätning av laggkärls volym; jfr röj-stock. Efter denne dag (ska) intet annat Mått, til bepröfwande af tullbare Kiärils rymd och innehåll, nyttias och brukas, än de Viesir-stafrar, som enligit detta års Förordning .. äro inrättade. PH 2: 1599 (1739).

 

Spalt V 1383 band 37, 2017

Webbansvarig