| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VISMUT vis4mut, förr äv. BISMUT, r. l. m.; best. -en.
till kvävegruppen hörande rödaktigt silverglänsande metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Bi; jfr ASK-BLY, MARKASIT 2. Kempe Graanen Dedic. 7 a (1675). De fläste Bergsmännen hålla Wismuten för ett omoget Silfwer. Bromell Berg. 58 (1730). Vismut är en af ålder känd metall, hvilken de gamle likväl oftast förblandade med tenn och bly. Berzelius Kemi 2: 452 (1812). Vismut användes dels till farmaceutiska preparater, dels till framställning af lättsmälta legeringar. Rosenberg OorgKemi 305 (1887). Vitt smink slog igenom i form av blandningar av blyvitt, blysalt, zinkoxid eller vismut som skulle få huden att skimra som emalj. Metallerna var farliga och orsakade både ögoninflammationer, tandlossning, ökad salivbildning (osv.). SmålP 1/2 2014, s. 8.
-BLOMMA. (†) om gm vittring uppkommen beläggning på vismutmalm; jfr blomma, sbst. 5 h. Vissmutblomma .. Är af grågul färg; men skiftande til rödt, grönt eller blått stundom, hvilket kommer af en förvittring, öfver eller under jorden. Wallerius Min. 243 (1747). Heinrich (1828). —
-BLÄNDE. (†) jfr blände, sbst.1 2. Under namn af Wismutblende har Breithaupt beskrifvit .. ett mineral .. af neglik (dvs. nejlik) brun färg och kristallinisk form. Berzelius ÅrsbVetA 1828, s. 191. WoJ (1891). —
-GLANS. mineral. av vismut o. svavel bestående metallglänsande mineral, bismutinit. Wallerius SystMin. 2: 206 (1775). Vismutglans bildar den viktigaste vismutmalmen. NE 19: 533 (1996). —
-KALK. (†) vismutoxid; jfr kalk, sbst.2 4, o. -ockra. Linné SystNat. 9 (1740). Om Wismut-solution uti Aqwa forte drypes i någon mängd af rent watten, fäller sig Wismutkalken .. till hwita glänsande fjäll. Rinman JärnH 627 (1782). Heinrich (1828). —
-LÖSNING. (i fackspr.) lösning (se lösning, sbst.2 4) innehållande vismut. Med vismutlösning såsom betningsmedel, blef silket vackert rödbrunt. Pasch ÅrsbVetA 1839, s. 16. —
-MALM. mineral. malm (se d. o. II 1) innehållande vismut l. varur vismut kan utvinnas. Linné SystNat. 3 (1735). —
-METALL. (numera bl. ngn gg) om vismut (ss. metall); jfr metall 3. Allmännast träffas väl vismutmetallen merendels gediegen, äfven här i riket. Rinman 2: 1153 (1789). —
-OCKRA. (†) vismutoxid; jfr ockra, sbst., o. -kalk. Wallerius SystMin. 2: 209 (1775). Vismutockra .. är grågul eller hvitgul til färgen, och dels som et pulver, dels sammanhängande. Retzius Min. 346 (1795). Auerbach (1916). —
-PULVER. vismut i pulverform; särsk. om sådant pulver för medicinsk användning (jfr -salt). Berzelius Kemi 2: 460 (1822). Bronkografi .. utfördes första gången 1918 av Jackson, som insprutade vismutpulver i de grövre bronkerna. Bergstrand SvLäkS 480 (1958). —
-SALT. (i fackspr.) om vart o. ett av de salter (se salt, sbst. 3) vari vismut ingår ss. beståndsdel; särsk. om sådant salt för medicinsk användning (jfr -pulver). Rinman JärnH 616 (1782). Vismutsaltet har under namnet dermatol fått medicinsk användning som ett bakteriedödande ströpulver. Bolin OrgKem. 113 (1925). —
-SYRA. (†) syra som utgörs av en förening av väte, vismut o. syre (enl. tidigare uppfattning endast av vismut o. syre). VetAH 1842, s. 142. Vismut bildar företrädesvis 3-värda, positiva joner, men man känner också en vismutsyra .. med 5-värd vismut. Starck Kemi 191 (1931). —
-VITT. (numera bl. ngn gg) vitt färgämne innehållande vismut, spanskt vitt (se spansk 2 a φ). Åstrand (1855). Om malmen håller vismut, göres lösningen först mycket utspädd med vatten, då större delen af denna metall afsätter sig som olöslig basisk klormetall, s. k. vismuthvitt. UB 4: 176 (1873).
Spalt V 1405 band 37, 2017