| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VITS vit4s, r. l. m. (SvBL 2: 157 (1859) osv.) ((†) n. Polyfem IV. 40: 3 (1811)); best. -en; pl. -ar (Jolin Ber. 216 (1881) osv.), äv. (numera bl. i Finl.) -er (Wallin Bref 199 (1849) osv.).
1) (†) espri (se ESPRI, sbst.1) l. spiritualitet l. kvickhet (se d. o. 6 a). Polyfem I. 23: 3 (1810). Liknelsen om k. Albrekt och Tyskland .. är icke utan witz. BrefNSkolH 239 (1811).
2) ordlek (se d. o. 2 a); äv. allmännare: skämt l. lustighet (se d. o. 4) l. kvickhet (se d. o. 6 b); rolig historia; särsk. i sådana uttr. som dra (förr äv. göra) en vits l. vitsar, vitsa. (Han har) afskrifwit, ur en erkändt dålig Tysk tidning, ett uselt Witz öfwer (den tyske vetenskapsmannen) Fr(iedrich) Ast. Polyfem IV. 40: 3 (1811). Här var det mest blandade och roliga sällskap .. många snusförnuftiga observationer och dumma vitser att höra. Wallin Bref 199 (1849). Är (folk)etymologien afsiktlig, så hör den till vitsens eller ordlekens område. OoB 1892, s. 165. I Genève gjorde man .. vitsar och påstod bl. a. att S. d. N. icke betydde ”Société des Nations” utan ”Source de Nil”. VFl. 1938, s. 192. De frodiga och groteska historierna om den starka finnen som gillar kvinnor och sprit har blivit populära vitser i Norge. Vasabl. 23/1 1981, s. 6. Tage Erlander blev folkligt populär när han 1962 drog en vits i tv-programmet ”Hylands hörna”. DN 19/9 2010, Söndagsbil. s. 25. — jfr BERLINER-, BILLIGHETS-, GÖTEBORGS-, LJUD-, NAMN-, ORD-VITS m. fl.
3) [utvecklat ur 2] om det väsentliga l. avgörande innehållet i ngt, poäng (se d. o. II 4) l. mening (se MENING, sbst. 5 b); äv. närmande sig bet.: syfte; särsk. i sådana uttr. som dels förstå l. fatta vitsen (med, äv. i ngt), dels vitsen (med ngt) är att osv.; ofta i negerad l. frågande sats. Vad är det för vits med det? Vad var meningen med att bära dem på ett sådant sätt? Det förstod inte jag vitsen i. Ekström FyrbSherlH 156 (1932). Vitsen med .. minnesmärken är väl .. närmast att framkalla associationer och erinringar hos beläst och historiskt bevandrat folk. SvD(B) 1943, nr 214, s. 7. (Han) förstod inte vitsen med att öda liv och krafter på något som inte gick. Olsson Dublin 122 (1968). När man använder strykjärnet i stället för mangel till dukar eller örngott är det inte någon större vits med ett sladdlöst strykjärn. DN 11/12 1987, s. 64. Vitsen är att ge fler människor med funktionshinder rätt till råd och hjälp. SDS 4/12 1996, s. A6. Hon fattade aldrig vitsen. Östergren SistCig. 426 (2009).
-MAKERI1004, äv. 3~002. jfr makeri b o. -makare. Hvad publiken tycktes skatta högst .. var det ymniga witsmakeriet med välbekanta händelser för dagen. Steffen ModEngl. 377 (1893).
VITSIG, adj. [jfr t. witzig] om person: som gärna (o. med lätthet) l. ofta l. återkommande vitsar; äv. om ngt sakligt, särsk. (del av) muntlig l. skriftlig framställning: som är fylld av l. präglas av vits(ar) l. vitsande. En vitsig formulering, beteckning. Det gifves folk i mängd .. som hela dagen bråka med att utkläcka Witze eller samla witziga berättelser. Snellman Tyskl. 367 (1842). En sån där typisk trevlig, vitsig, halvfet men ändå hyfsat snygg amerikan som tyckte hela livet gick ut på att allt skulle vara så bekvämt som möjligt. Ström Bensin 45 (1997).
Avledn.: vitsighet, r. l. f. om egenskapen l. förhållandet att vara vitsig; äv. konkretare, liktydigt med: vits. Små vitsigheter .. utvexlas mellan råden och de båda prefekterna. SD(L) 5/8 1896, s. 4. Det dagliga samlivet mellan gästerna .. (där) konversationen tycks ha haft en prägel av på en gång affekterad och banal vitsighet. HT 1931, s. 496.
Spalt V 1501 band 37, 2017