| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VOKATS, n.
(†) ämbete; jfr VOKATION 2. G1R 24: 208 (1554). (Vi förnimmer) att een partt aff them, som till prestegeldh förordinerede och skijckede ähre, icke så flijteligen och troligen achte theris vocatz och befalningh. G1R 27: 119 (1557).
Spalt V 1539 band 37, 2017