Publicerad 2019   Lämna synpunkter
VRID vri4d, sbst.1, äv. VRI (numera bl. i ssgn VRID-SKÅL vri3~), r. l. m. l. f.
Ordformer
(vri 1922–1926. vri- i ssgr 1889 (: vribullar) osv. vrid 1827 osv.)
Etymologi
[sv. dial. vrid; till VRIDA, v.]
(i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om vresig (se d. o. 1 (, α)) utväxt l. knöl på l. rot av träd (använd ss. material l. virke vid träslöjd) (jfr MASUR-KNÖL); jfr VRIL. Västerb. 1938, s. 91 (1827). På det skinande vitskurade bordet stodo väldiga mjölktråg av vri, fulla till brädden av långfil. Väring Frost. 104 (1926).
Ssgr: VRID-BULLE. (†) vridskål; jfr bolle, sbst.1 Ett långt furubord och på detta stodo flera väldiga träfat eller s. k. vribullar, fylda med kött. Lindholm Ensam 33 (1889). Vackra skålar och vribullar av björkrot. Väring Vint. 265 (1927). —
-SKÅL. (i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat, i sht om ä. förh.) fat l. skål gjord av vrid; jfr -bulle. Västerb. 1922, s. 92. Bland de nio fynd som Runverket registrerat 1976 .. (finns) en träskål, en s.k. vridskål, från Dalarna med en inskrift i dalrunor från 1700-talet. Fornv. 1977, s. 157.

 

Spalt V 1585 band 38, 2019

Webbansvarig