Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÅTSÄCK, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (AntecknSaml. 231 (c. 1675), Cannelin (1939)) l. -er (BtFinlH 4: 197 (1563), RA II. 1: 505 (1613)).
(†) kappsäck l. resväska. BtFinlH 4: 197 (1563). När han soff, skars hans vått säck ifrånn saalenn, uthi huilcken war 75 daller peningar. 3SthmTb. 12: 249 (1620). En Gesäll äger at hafwa sin Kista och Wåthsäck hos sin Mästare, och ey på annat rum. Stiernman Com. 3: 741 (1669). Twå måge åka å en släda eller kärra med en Häst .. och före hwar ej mera med sig än en måttelig Wådsäck eller litet Skrin eller Couffert. PH 8: 7519 (1766). Ack! om ej de tjocka dalprostarna i sina våtsäckar föra villebråd och andra matnyttiga äreskänker med sig .. vet jag ej, hvar den gamle bispen skall taga bröd i öknen, under de tre dagar prästmötet påstår. MoB 10: 128 (1824). Låt oss nu föra de här våtsäckarna ner på hästryggarna. Börjesson Brödr. 27 (1861). Cannelin (1939). — jfr LÄDER-VÅTSÄCK.
Spalt V 1825 band 38, 2019