Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÄLMÅGA vä3l~må2ga, r. l. f.; best. -an; pl. (†) -or (VDAkt. 1663, nr 287, VgFmT I. 6–7: 51 (1755)); förr äv. VÄLMÅGAN, f.
om förhållandet l. tillståndet att ngn mår l. befinner sig väl l. har det bra l. att det är bra med ngt; jfr MÅGA, sbst.1 2.
a) i fråga om l. med huvudsaklig tanke på ngns kroppsliga l. själsliga tillstånd: god hälsa (se HÄLSA, sbst. 4) l. gott hälso- l. sinnestillstånd, välmående (se VÄL-MÅENDE, sbst. a) l. välbefinnande (jfr VÄL-MÅGENHET, VÄL-MÖGENHET); äv. allmännare, dels i förb. med positivt värderande adj.-attribut, liktydigt med: hälsa (se HÄLSA, sbst. 5) l. hälsotillstånd (se α, β), dels (o. i denna anv. utan klar avgränsning från b) mer l. mindre liktydigt med: lycka (se LYCKA, sbst.3 3) l. framgång; särsk. i uttr. för önskan om god hälsa osv. l. lycka osv. (se särsk. β). Och kunne vij icke haffve tig förholleth, käre sonn, ath vij sampt vår käre husfru och tijne elskelige käre syskene .. udi timmelig välmåge stadde ähre. G1R 28: 219 (1558). Jagh önskar min K. S. .. en stadigh helsa och all annan begerligh välmoge. HT 1909, s. 170 (1633). Och kan jag intet finna mig däri, at min Bror .. förbytt sin förra ro och wälmågo, i mycken oro. Modée FruR 40 (1738). Jag (har) med största glädje inhämtat Din wälmåga ehuru jag genom Arfwedsons bref .. hörde, att gickten nog mycket grasserat inom dina händer m.m. Berzelius o. Palmstedt Brevväxl. 1: 20 (1818). Hon .. drack ett par koppar kaffe med stora brödskivor till, så att bröstet hävde sig i välmåga. Lagergren Minn. 1: 212 (1922). Våra sjuktal är låga och personalens välmåga är mycket viktig. Barometern 25/11 2016, s. 42. — jfr LIVS-VÄLMÅGA. — särsk.
α) i sådana uttr. som i (förr äv. vid) god l. bästa l. högsta välmåga, äv. i uttr. dels i högönsklig välmåga (se HÖG-ÖNSKLIG), dels (numera bl. tillf.) i (all) välönsklig välmåga (se VÄL-ÖNSKLIG). (Gud) wille .. oss allom widh godh helse och welmåghe lenge widh macht hålla. Berchelt PestOrs. A 6 b (1589). Dhet iagh förnimmer min kiäre Syster vara ved god välmåga, frisk [h]älsa och sundheet. Carl XII Bref 29 (1698). I går återkom Paschan i bästa wälmåga till Kahira. GbgAlleh. 23/4 1839, s. 1. Kieślowski må ha dött på grund av sitt nikotinmissbruk, men hans filmer lever i högsta välmåga. SvD 21/8 2016, Kultur s. 2.
β) (†) i sådana mer l. mindre formelartade (i sht ss. ingress l. avslutning i brev använda) lyckönskningsfraser som dels näst all l. sådan l. sådan välmågas (lyck)önskan (jfr NÄST, adv. II 7 d), dels befalla ngn Gud(i) (l. (ut)i Guds beskydd l. beskärm) till all l. sådan l. sådan välmåga (jfr BEFALLA, v.1 1 a α). Och befaler Iagh min bror her mz gudh Alzmechtigh till all wälmogen. UrkFinlÖ I. 2: 6 (1596). (Jag) befaler .. E. F. .. vthi Gudz nådige beskydd och beskiärm, til all warachtigh, och lyckosam wälmoge. Messenius Swanhuita A 4 a (1613). Näst all wälmåges Lyckönskan Låther Jagh Eder förnimma, att (osv.). Schück VittA 1: 148 (i handl. fr. 1631). Och befaller her med H. Professoren i Gudz krafftige beskydd till god welmåga. Schück VittA 1: 203 (i handl. fr. 1662). RannsaknAntikv. I. 1: 8 (1669).
γ) (†) i det adverbiellt använda uttr. i sin l. ngns välmåga; jfr VÄL-MAKT β. Th(et) saliige h(ustr)v Marta hade giff(ui)t i sine welmåge sin kær(e) make Jacob Jffuarsonn sitth halffue huss i Kurrette grenden. 2SthmTb. 2: 122 (1551). Uti thenne min svaghet är (jag) icke så alt rede i förståndet till att svara så hastigt uti vicktige sacker, såsom i min velmågen varid hafver. RA I. 4: 50 (1597). Bondepract. G 1 a (1662).
b) i fråga om l. med huvudsaklig tanke på god ekonomisk ställning: välstånd (jfr VÄL-MÅENDE, sbst. b); förr äv. dels närmande sig bet.: framgång, dels konkret(are), ungefär liktydigt med: rikedom (se d. o. 1 (c)); jfr a. Uthi the retferdughas welmågho är mykin glädhi. SalOrdspr. 28: 12 (öv. 1536; Bib. 1999: De rättfärdigas triumf). Wäl hafwa ther funnetz någre Hedningar, som hafwa meent Sälheet bestå ther vthi, at man hafwer altijd noog, lefwer städse i wälmågo och öfwerflödigheet. Spegel Oliw. A 1 b (1675). Krigs-tjänsten har sällan gifvit tilfälle at samla välmåga för sina efterkommande. Schönberg ÅmVetA 1776, s. 5. Der lyste trefnaden på samma gång som välmågan i hvarenda vrå. Hedenstierna FruW 169 (1890). (Det finns) många utsagor från äldre tider vittnande om välmågan hos den skånske bonden. Kulturen 1947, s. 63. — jfr NATIONAL-VÄLMÅGA. — särsk. (numera bl. mera tillf.) i uttr. (den) allmän(na) välmåga(n), om allmänt välstånd l. allmän välfärd, särsk. samordnat med o. ställt i motsats till enskild; jfr VÄLFÄRD c α. Befrämjande af allmän Wälmåga. DA 25/8 1772, s. 2. Det är alltså vår pligt att pröfva hvilka frukter frihandelssystemet hittills hos oss burit, hvilket inflytande det haft .. på den allmänna och enskilda välmågan. SvD(A) 4/4 1887, s. 4.
Spalt V 2069 band 38, 2019