| Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÄNSTER vän4ster, sbst.2, r. l. m. (PT 25/9 1848, s. 1, osv.); best. vänstern; äv. (i bet. 3) n. (Expressen 16/9 1968, s. 41, osv.); l. (i bet. 1) VÄNSTRA vän3stra2, sbst.2, r. l. f.; best. vänstran (IErici Colerus 1: 131 (c. 1645) osv.).
1) [möjl. elliptiskt för sådana ssgr som VÄNSTER-SIDA l. -HAND l. -FOT l. i sådana uttr. som vänster sida osv.] om vänster sida l. hand l. fot; äv. (vid exercis o. d.) ss. beteckning för vänstra delen av en trupp o. d.; numera vanl. i sg. best. IErici Colerus 1: 131 (c. 1645). När nu hela paraden är .. affdeelt, hwar Post för sigh, så låter Majoren Höger och Wänster slutha sigh i godh Ordre ihoop igen. Delachapelle ExBook 37 (1669). (Truppavdelningen) hvars vänster .. var vänd mot Meuse, för att parera ett anfall från denna sida. Lundquist Zola Grus 220 (1892). Därpå drages vänster tillbaka för gardering av ansiktet. Holmberg Boxas 67 (1921). Blekingsteg hela turen. Vänster och höger osv. Folkdans. 23 (1923). Man måste noga studera varje barns individuella förutsättningar och hjälpa dem på olika sätt så att det går lätt att skriva med vänstran. SDS 21/10 1993, s. C8. — särsk. i utvidgad anv., om tillslag (se d. o. 4 a) med vänster hand l. fot, vänsterslag resp. vänsterspark; särsk. i uttr. rak vänster, om slag med rak vänsterarm. Hans vänster var fortfarande enda vapnet. SvD(A) 23/2 1929, s. 13. Jag fick en rak vänster så att det började rinna ur min näsa. Gustaf–Janson Myl. 242 (1965). (Fotbollsspelaren) sköt en vänster som .. (målvakten) med stor möda fingrade ut till hörna. NerAlleh. 25/4 2005, s. 7. Efter fyra minuters spel kom hans första kanonmål – en vänster rakt upp i krysset. DN 24/10 2011, Bil. s. 24. — jfr STOPP-VÄNSTER.
2) [efter fr. la gauche (jfr motsv. anv. av d., nor. venstre, t. die linke, eng. the left); anv. härstammar från den fr. nationalförsamlingen 1789, där revolutionärerna hade sin plats till vänster om talmannen] sammanfattande, om (personer tillhörande l. sympatiserande med) grupperingar l. partier o. d. som är anhängare av l. företräder en mer l. mindre radikal (se d. o. I 4) o. till social utjämning syftande åskådning l. ideologi l. politik; vanl. i best. form, motsatt: högern; särsk. om grupperingar osv. företrädande en dels liberal (se d. o. I 4 b) (särsk. i uttr. borgerlig vänster), dels (o. numera i sht) socialistisk åskådning osv. Den liberala vänstern i USA. Hon sympatiserar med vänstern. Vänstern gick framåt i valet. PT 25/9 1848, s. 1 (om franska förh.). (Nyliberala) partiet tycks (1869) .. ha reflekterat på ett nytt namn; åtminstone låter det stundom kalla sig vänstern. SvRiksd. 17: 51 (1935). Rivaliteten mellan de mera moderata bland socialdemokraterna och den yttersta vänstern. HT 1945, s. 270. En vänster som hade till fältrop demokrati och en höger som fruktade den. Wigforss Minn. 1: 179 (1950). På den tiden hade det inte heller varit någon hemlighet inom vänstern att både utländska och svenska säkerhetsorganisationer gjorde allt vad de kunde för att skicka in folk i de olika vänstergrupperna. Guillou Coq 114 (1986). Under tiden efter andra världskriget etablerade vänstern en massmediadominans. SvD 30/3 1990, Näringsliv s. 7. Folkpartiet tänker i fortsättningen beskriva sig som borgerlig vänster. SvD 2/6 1996, s. 2. — jfr RIKSDAGS-, STORTINGS-, STUDENT-, ULTRA-VÄNSTER m. fl.
3) (vard.) i sådana uttr. som på något äv. någon vänster, på ngt (mer l. mindre svårbegripligt) sätt. Högberg Frib. 179 (1910). Hon skulle förvränga alltihop på något vänster, så att det såg ut som om hon hittat oss i en komprometterande situation. SvD(A) 20/12 1940, s. 21. Man blev liksom en annan människa när hon var med. Man blev snäll på något djävla vänster. Gustaf–Janson Äng. 185 (1967). Det verkar som att det är självaste traktorföraren som på någon vänster kört på sig själv. KristianstBl. 20/10 2018, s. 28.
Spalt V 2172 band 38, 2019