Publicerad 2019   Lämna synpunkter
VÄRDI, sbst.1, n.; best. -et; pl. -er.
Ordformer
(verdi (w-, -ij) 1701 (: Cronowerdij)–1837 (: sterbhusverdi). verdie (w-) 1694–1799 (: Kronoverdie). värdi (w-, -ij) 1685–1964. värdie (w-) 1676–1860 (: Kronowärdie))
Etymologi
[jfr d. værdi, nor. verdi; av mlt. werdīe (motsv. mnl. werdīe (nl. waardij)), till wērt (se VÄRDE)]
(†) värdering (se VÄRDERA 1 slutet); i samband med värdering åsatt värde (se d. o. 1); särsk. i sådana uttr. som efter värdi, enl. gjord värdering. Sängkläder. byttes mitt i tu utan wärdie efftersom dhe intet woro af något wärde. BoupptSthm 1676, s. 1340 b. Emot skäligt wärdie, inlösa .. nödig redskap och Inventarier. PH 6: 4675 (1757). Den aflidnes Gång kläder upptagas efter wärdi till – 150. BoupptVäxjö 1860. IllSvOrdb. (1964). — jfr BANKO-, KRONO-, STÄRBHUS-VÄRDI.

 

Spalt V 2226 band 38, 2019

Webbansvarig