| Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÄRNPLIKT væ3rn~plik2t, r. l. f.; best. -en.
om medborgares generella skyldighet att i fredstid utbilda sig för o. sedan (vid behov) delta i det egna landets försvar; försvarsplikt; särsk. i uttr. allmän värnplikt (se ALLMÄN I 3 b α); äv. dels (om ä. förh.) i uttr. vapenfri värnplikt (se VAPEN-FRI), dels i bildl. anv., om verksamhet i samhällets l. kulturens o. d. tjänst. BtRStP 1815, V. 2: 1286. Mötet uttryckte den åsigt att ”en allmän nationalbeväpning, bygd på grunderna af värnepligtens bestämmande efter ålderskategorier .. är af yttersta vigt för betryggande af landets sjelfständighet”. Hellberg Samtida 10: 197 (i handl. fr. 1862). Till Roms krigsväsende lades en fast grund af konungarne .. Värnpligten inträdde vid 17 och fortfor till och med 45 års ålder. Tingsten AnvTakt. Bih. 3 (1887). Då värnplikten för ett kvart sekel sedan infördes i vårt land (dvs. i Finl.), blef främsta uppgiften upprättandet af ett undervisningskompani för utbildande af dugligt underbefäl. IdrFinl. 1: 46 (1904). Ordalagen visar .. att han betraktade det som en kulturell värnplikt att hjälpa till att föra detta äventyrliga företag i hamn. SvLittTidskr. 1961, s. 89. 2017 återinförs värnplikten och drygt 6000 män och kvinnor födda 1999 kallas till mönstring. SvD 12/9 2017, s. 22. — jfr HÄST-VÄRNPLIKT. — särsk. om fullgörande av sådan skyldighet; särsk. om (tid för) värnpliktigs grundutbildning; särsk. i sådana uttr. som (full)göra l. (i sht i Finl.) avtjäna (sin) värnplikt. SFS 1885, nr 31, s. 1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. BtRiksdP 1890, I. 2: nr 4, s. 1. En ung man som legat i Paris och glömt att resa hem till värnplikten. Bolander ManNas. 57 (1925). Turkiets gendarmeri är ypperligt organiserat. En del av ungdomen gör sin värnplikt där i stället för i armén. Ymer 1937, s. 183. På grund av kriget blev hans värnplikt lång. Martinson BakSvenskv. 58 (1944). På måndagen måste han börja avtjäna sin värnplikt vid Nylands brigad. VNyland 7/2 1980, s. 3.
B: VÄRNPLIKTS-ARMÉ. armé grundad på allmän värnplikt; jfr -här. KrigVAH 1882, s. 5. (Han) föreslog, att den indelta armén skulle ersättas med en värnpliktsarmé med delvis truppvalda officerare. Carlsson o. Rosén SvH 2: 342 (1961). —
-AVGÅNGEN~020, p. adj. som passerat åldersgräns för värnplikt; i sht om befälsperson. Värnpliktsavgången och övergångsanställd personal .. åtnjuter lön enligt den lönegrad, vilken motsvarande beställningshavare på aktiv stat tillhör. SFS 1955, s. 1181. —
-BYRÅ. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr byrå 3; särsk. i uttr. Centrala värnpliktsbyrån, om statlig myndighet som 1942–1968 ansvarade för bl. a. mönstring, inskrivning o. personalredovisning inom försvaret (o. avlöstes av Värnpliktsverket). DN 8/8 1911, s. 3. Ett centralt register för rikets samtliga värnpliktiga vid centrala värnpliktsbyrån. UFlottMansk. 1945, s. 36. —
-BÖRDA. (numera bl. tillf.) om den börda (se börda, sbst. 4) som värnplikten utgör. KrigVAH 1883, s. 40. Lantmännen (hävdade) ända från 1867, att någon ökning av värnpliktsbördan ej kunde komma i fråga. Carlsson LantmPol. 85 (1953). —
-FÖRHÅLLANDE. (värnplikt- 1887–1967. värnplikts- 1887 osv.) om förhållande (se d. o. 4) som gäller l. har avseende på (ngns) värnplikt. NerAlleh. 28/2 1887, s. 2. —
-HÄR. (numera bl. tillf.) värnpliktsarmé; jfr här, sbst. 1. De skäl, som föranledt afskaffandet af legningsrätten för beväringsmanskapet, tala lika högt .. mot dess införande i en värnpligtshär. BtRiksdP 1875, I. 2: YttrHärordn. s. 24. —
-IDÉ. (numera bl. tillf.) idé om att allmän värnplikt bör tillämpas l. införas. NDA 7/3 1873, s. 3. —
-KORT. (förr) jfr kort, sbst. 1, o. stam-kort 1. Inskrivningsbefälhavare (låter) upprätta inskrivningslängd .. samt för varje värnpliktig, som införes i längden, dels värnpliktskort i två exemplar, därav ett stamkort .. och ett dublettkort. SFS 1918, s. 2141. —
-LAG. (värnplikt- 1867 osv. värnplikts- 1861 osv.) lag innehållande bestämmelser angående värnplikt. NDA 2/4 1861, s. 2. Försvaret vill att riksdagen gör ett tillägg till värnpliktslagen och stöder sig på en utredning. SvD 2/10 2002, s. 9. —
-LÅN. (förr) (av statsmedel beviljat) penninglån åt värnpliktig. Värnpliktslån bör beviljas för visst ändamål. SFS 1940, s. 1694. —
-NÄMND(EN). (förr) om 1966–1989 existerande nämnd för handläggande av frågor rörande befrielse l. anstånd från värnpliktstjänstgöring. SFS 1966, s. 967. —
-OMRÅDE~020. särsk. (förr) om vart särskilt av de områden vari landet var indelat med hänsyn till värnpliktigs mantalsskrivningsort; jfr inskrivnings-område. BtRiksdP 1886, 4Hufvudtit. s. 34.
-REKRYT. (numera bl. tillf.) värnpliktig soldat (i början av utbildningen); jfr bevärings-rekryt. BtRiksdP 1901, I. 2: nr 2, s. 35. —
-RIKSDAG~20, äv. ~02. särsk. (förr) om (årligt) möte för valda ombud för de värnpliktiga; jfr riksdag 3. Den första värnpliktsriksdagen .. avslutades på torsdagen. SvD(A) 1/3 1968, s. 20. —
-SKYLDIG. (värnplikt- 1866 osv. värnplikts- 1874 osv.) (numera bl. tillf.) värnpliktig; jfr tjänstgörings-skyldig. ÖgCorr. 9/5 1866, s. 3. Ett bör jag dock påminna de obetingade vännerna af blott värnepligtskyldige soldater, och det är att ej alla vapenslag lämpa sig för dem. SydsvD 1870, nr 202, s. 3. —
-SOMMAR. (tillf.) om sommar då värnplikten fullgörs. Att han min värnpliktssommar fick lektioner i ett av språken, som intresserade honom föga. Wigforss Minn. 1: 305 (1950). —
-STRECK. (förr) rösträttsstreck grundande sig på fullgjord värnplikt; jfr streck, sbst.1 2 a slutet. SocDem. 11/10 1892, s. 1. Från förra regeringsförslaget upptogos beträffande andra kammaren åldersstrecket, värnplikts- och utskyldsstrecken. Toijer SvRiksd. 124 (1935). —
-STREJK. (värnplikt- 1897–1936. värnplikts- 1894 osv.) strejk bestående i att värnpliktiga vägrar l. uteblir från tjänstgöring. GbgAB 1894, nr 251 B, s. 1. De ”121:s deklaration” utmynnade som bekant i en uppmaning till värnpliktsstrejk i händelse av utkallelse till trupp på andra sidan havet. SvD(A) 5/1 1966, s. 5. —
-SYSTEM. (värnplikt- 1868 osv. värnplikts- 1843 osv.) försvarssystem grundat på värnplikt. KrigVAT 1843, s. 125. —
-TID. tid varunder medborgare är värnpliktig; äv. (o. numera i sht) till slutet, om tid för värnpliktigs grundutbildning; jfr -år. GHT 9/1 1871, s. 2. Värnepliktstiden varar fr. o. m. 20:e t. o. m. 42:a levnadsåret samt fullgöres i regel med 15 år i beväringen och 8 år i landstormen. Flodström SvFolk 562 (1918). Själv bevarar jag .. (honom) i tacksamt minne från min värnpliktstid som tolk 1957–58. SvD 20/6 1991, s. 11. —
-TJÄNSTGÖRING~020. tjänstgöring ss. värnpliktig; jfr militär-tjänstgöring. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 326 (1900). —
-UPPBÅD~02 l. ~20. (i Finl.) om inskrivning av värnpliktiga, mönstring; ngn gg äv. (numera bl. tillf., äv. utanför Finl.) om trupp(styrka) bestående av uppbådade värnpliktiga. FinlAllmT 17/12 1874, s. 2. Landstorm .. benämnes i allmänhet det värnpliktsuppbåd, som utgöres af de äldsta årsklasserna. 2NF 37: 50 (1924). Hösten 1987, i samband med värnpliktsuppbådet, kom fredsaktivisten i klammeri med polisen. Hufvudstadsbl. 22/6 1989, s. 6. —
-UTBILDNING~020. (värnplikt- 1915 osv. värnplikts- 1900 osv.) Ett härordningsförslag med två eller tre månaders ökad värnpliktsutbildning, således inalles 5 à 6 månaders vapenöfningar för beväringsmännen. SvD(A) 22/8 1900, s. 1. —
-VERK(ET). (numera bl. i skildring av ä. förh.) statligt verk som 1968–1995 ansvarade för mönstring, inskrivning o. personalredovisning m. m. inom försvaret; jfr verk, sbst.1 7, o. -byrå. SvD(A) 13/3 1968, s. 15. —
-VÄGRA. [till -vägran l. -vägrare] jfr -vägran o. total-vägra. Värnpliktsvägrande beväringsynglingar. GbgAB 1898, nr 115 A, s. 1. —
-VÄGRAN. (värnplikt- 1903 osv. värnplikts- 1894 osv.) vägran att göra värnplikt (på grund av moraliska l. religiösa o. d. betänkligheter). (Styrelsen föreslår) sådana saker som ”skattevägran i samband med värnpligtsvägran”. SvD(A) 18/8 1894, s. 2. Värnpliktsvägran. ”Skall man ha rätt att vägra värnplikt?” .. Enda alternativet till värnpliktstjänstgöring är för närvarande vapenfri tjänst inom totalförsvaret. RöstRadioTV 1970, nr 49, s. 34. —
-VÄGRARE. (värnplikt- 1912 osv. värnplikts- 1898 osv.) jfr -vägran. Då ”respekteras” .. ej samvetsfriheten, likasom den ej respekteras då värnpliktsvägrarne ådömas fängelsestraff. GbgAB 1898, nr 254 B, s. 1. —
-ÅLDER. (värnplikt- 1870–1961. värnplikts- 1855 osv.) ålder under vilken man är värnpliktig; jfr bevärings-ålder. KrigVAT 1855, s. 488. Hittillsvarande antropologiska arbeten i vårt land referera sig till den manliga i värnpliktsåldern stående delen av befolkningen. SvGeogrÅb. 1945, s. 244. —
-ÅR. år under vilka man är värnpliktig; äv. till slutet, om år för l. ägnat åt värnpliktigs grundutbildning; jfr -tid. KrigVAH 1887, s. 6. Efter ett par tradiga värnpliktsår vid kustartilleriet i Karlskrona .. började han sina studier vid Handelshögskolan i Stockholm. SvD 11/11 2008, s. 22. —
-ÖVNING. militär övning som ingår i värnpliktig soldats (grund)utbildning. GHT 7/1 1871, s. 2. Huru kan nu fruktan för värnpligtsöfningarna eller för värnpligtens fullgörande hafva förmått desse att utvandra? LdVBl. 30/10 1890, s. 2.
Spalt V 2346 band 38, 2019