| Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
YNKEDOM yŋ3ke~dωm2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
ynkligt tillstånd l. skick l. liv l. ynklig belägenhet o. d., elände l. ynklighet; äv. närmande sig l. övergående i bet. dels: svaghet (se d. o. 6) l. jämmerlighet, dels: futtighet l. torftighet (se d. o. 4); äv. om ngt konkret, dels om person: eländig stackare, ynkrygg, dels om ngt sakligt; särsk. dels i nedvärderande anv., i förb. med prep. till (jfr TILL I 13 b α), dels i sådana uttr. som vara en ynkedom att höra, vara bedrövligt att höra. JönkBl. 3/12 1867, s. 2. Det var en ynkedom att höra de rop som de två goda damerna upphäfde. Lidforss DQ 713 (1891). Han kom emot Virginia med ett så strålande ansikte, att hon måste ömka sig över sin egen ynkedom att sitta fast i dag som alla dagar i sina bekymmer. Wägner Silv. 226 (1924). Ni misantroper, som kalla människan en ynkedom .. ni ha så rent förbaskat rätt – visst är ni ynkedomar. Bergman ClownJ 368 (1930). En ynkedom till fotogenlampa med sotbrunt glas och en låga, som till färgen liknade blodpalt, brann i taket. Bergfors PörtFolk 88 (1933). (När Jesus) får se profetian som stigit fram ur vår nöd och ynkedom, blixtrar det till som av en hemlig och ödesdiger avgörelse i vad som sker. Hartman NattLys. 64 (1951). Det är en ynkedom att inte någon .. officiell person i Sverige gjort ett uttalande av sorg och medkänsla för den mor och son som så brutalt miste livet på ett Ikea-varuhus i Mellansverige. BoråsTidn. 15/8 2015, s. 23.
Spalt Y 37 band 38, 2021