| Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
YPPA yp3a2, förr äv. ÖPPA, v. -ade (G1R 2: 191 (1525: yppath, sup.) osv.) ((†) pr. sg. -er G1R 2: 75 (1525), Schmedeman Just. 299 (1655)); äv. YPPAS yp3as2, v. dep. -ades (LPetri Sir. 1: 23 (1561: yppas, pr. sg.) osv.) ((†) pr. sg. -es Visb. 1: 11 (1572), Visb. 1: 198 (c. 1640)). vbalsbst. -AN (†, Grebst Året 66 (1913)), -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 205 (1749)).
I. tr.
1) (upp)visa (ngt); äv. dels: (i ord) uttrycka, dels: (ut)säga l. uttala l. berätta l. tillkännage; särsk. (o. numera i sht) med avs. på ngt fördolt l. förborgat l. hemligt: uppenbara l. bekänna; avslöja l. röja (förr äv. med avs. på person (jfr II 1 b, V 1)); särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av för (förr äv. indirekt obj.), angivande den för vilken ngt uppvisas l. avslöjas osv.; förr äv. liktydigt med dels: upptäcka (se a), dels: stämma upp (se b); äv. oeg. l. bildl. (se c, d). Yppa en hemlighet, ett förslag, sitt namn. De yppade inte ett ord om det. Och hafft altiid ett förrederij hemligan i hierthatt, en dog för:ne her Ture tiilförenne haffuer aldrig hafft tiilfelle, tiil att yppa eller wtspringa lathe thet. G1R 6: 76 (1529). Thet Pistorius förnekar, thet icke wara een Predikan, när man allenast vpläser then Bibelske Texten, ther medh yppar han sin Galenskap. Schroderus Os. III. 2: 324 (1635). Han wille yppa Er sin kärlek. Ullman Frök. 39 (1780). Min bror, har Ankarström kunnat förmås att yppa medbrottslige? Almqvist DrJ 237 (1834). När hälst de kunde, yppade de för honom sin stora förbittring. Bååth Gudrun 108 (1900). I dikterna yppade han sina känslor av främlingskap. Werin Ekelund 1: 186 (1960). Störst misstro mot förslaget yppades av de socialdemokratiska ledamöterna. KvällsP 20/3 2001, s. 2. — särsk.
a) (†) med avs. på malm(fyndighet): (lyckas) finna l. upptäcka l. uppdaga (o. till myndighet anmäla l. meddela förekomsten av); äv. i anv. som motsvarar e (se slutet), f; jfr II 2 c γ, V 1. Som ock Bonden N. N. först uphittat och yppat et Jernmalmstrek i Swerdsiö Sokn. Bergv. 1: 848 (1730). (Han) drog til Dalarna, samt var så lycklig, at i Rättviks socken yppa Gallmeja. Berch ÅmVetA 1752, s. 25. Til desz orten kommer inom en annan Jordägares rå-linea, som hwarken kostnad eller arbete anwändt på Malmgångens yppande. PH 6: 4672 (1757). — särsk. i pass. utan utsatt agent; jfr e. LandtmFörordn. 121 (1734). Cobolt .. har .. i sednare tider på flera ställen här i Riket blifwit yppad. PH 13: 374 (1786). Brukets afkastning hade åtgått till nybyggnader samt grufveförsök, anställda åren 1751–53 med anledning af någon silfvermalm, som yppats på flere särskilda ställen i brukets närhet. Hultin BergshFinl. 136 (1896).
b) (†) med avs. på sång l. visa: stämma upp. Ps. 1695, 251: 2. Inga Lilla yppa en visa för mig. SvForns. 1: 385 (1834).
c) med avs. på hjärta l. sinne l. bröst o. d.; särsk. (o. numera bl., ngt ålderdomligt l. arkaiserande) i sådana uttr. som yppa sitt hjärta (för ngn) (se HJÄRTA II 1 e β). Hwij skal iagh icke yppa sinnet mitt, / Som nästan nu all sorgh är worden qwitt. Lucidor (SVS) 58 (1671; uppl. 1997). Den som bär en skalk härinnanför, / Han sitt bröst ej nån’sin yppa tör, / Därför fruktar han at dricka. Bellman (BellmS) 17: 175 (1788).
d) med saksubj. Hwad Sathan drifwer egenom detta Spelet är lätt att efftertänkia, och tidhen lärer snart öppat. BraheBrevväxl. II. 1: 200 (1661). Hennes ögon yppa hennes häfftiga kiärlek. Lindahl Tanckef. 23 (1740). Sämre beskaffade plåtar .. som, emot dagen hållna, yppa hål eller remna. Bergv. 4: 411 (1814). Det antika yppar ett begär, att ge kroppen själ; det romantiska deremot, att ge själen kropp. 2SAH 12: 397 (1827). Men alla äro .. verklighetsskildringar och tillsammans spänna de ett nät öfver Sveriges bygder, hvilket öfverallt yppar intresseväckande drag och sidor. TurÅ 1910, s. 11.
e) i pass. utan utsatt agent, äv. närmande sig l. övergående i deponentiell anv. (o. i ä. språkprov utan klar avgränsning från III); jfr a slutet. Inga detaljer får yppas. Moses war troghen j alt .. (Guds) hwsz, såsom en tienare, the ting till witnesbyrd som framdeles yppas skulle. Ebr. 3: 5 (NT 1526; Bib. 1999: för att vittna om det som senare skulle förkunnas). I medler tijdh begynte thet til at yppas och vthsprijdas hurudant Suischis Tilstånd war. Widekindi KrijgH 220 (1671). Missgjerningen blef yppad och wederbörande tingförde. Hallman Blacksta 119 (1759). Allt mer och mer yppades dock, att trohet mot Kristian ej war hans enda driffjäder. Fryxell Ber. 3: 66 (1828). Vad translationsberättelsen och mirakelsamlingen angår, yppas emellertid ingenstädes några ledtrådar för en tidsättning. HT 1952, s. 248.
f) ss. vbalsbst. -ande (jfr VI): uttryckande l. tillkännagivande l. yttrande; avslöjande l. röjande; förr äv.: uppdagande l. upptäckt (jfr a). Yppande av kritik. Vattenådrors yppande. Vallerius PVetA 1744, s. 11. (Hon) föreställde .. sig, att yppandet af hennes böjelse skulle föranleda de bedröfligaste följder. SP 1819, nr 188, s. 3. De anklagades på en rad punkter, bl a yppande av statshemlighet. NerAlleh. 27/12 1999, s. 7.
2) (numera mindre br.) framkalla l. ge upphov till l. sätta i gång l. ställa till med (ngt); (på)börja; särsk. (o. numera bl.) med avs. på strid(ighet) l. osämja l. uppror o. d. (jfr II 2 b, III 2 b); förr äv. med avs. på dels eldsvåda (jfr II 2 c β, III 2 c β), dels vattenström (ungefär liktydigt med: släppa fram l. öppna (för)); jfr V 2. Hoo som igen slår han ypper kijff. SvOrds. B 1 b (1604). Dhe strömerne dhe hafva låtitt yppa vidh Södre port kunna inthet stort giöra. RP 14: 154 (1650). Skogen vårdas väl nog, men ofta yppas skogeldar af resande ifrån deras natthärbergen. SockenbeskrHäls. 326 (1790). Att framstående författare .. klagat öfver bristerna i Frankrikes nuvarande uppfostringssystem och yppat diskussion rörande sättet att få dem afhjälpta. PT 1899, nr 152, s. 3. Disciplinbot .. må åläggas sjöman .. om han ombord eller eljest i tjänsten yppar gräl eller annan ofred. SFS 1952, s. 1140. Östergren (1969). — särsk. (†) med avs. på rättegångssak; särsk. i mer l. mindre tautologisk förb. med repa (jfr REPA, v.2 III 3). Blef och sa(m)me Melch(er) Folg(er) .. alffuarligen förbudit ÿtterligere sa(m)me sak att ÿppe eller reppe. 2SthmTb. 4: 485 (1573). Den Sak om Rågången, som Ellanda Byamän yppat. VDAkt. 1779, nr 300.
II. refl.; jfr III 2 a, c α.
1) om person.
a) (†) visa sig l. uppträda l. framträda; äv. närmande sig l. övergående i bet.: utmärka sig l. göra sig bemärkt; jfr III 1. Ath noghra hemelighe forrædere haffua siigh yppath j thenne landzendha. G1R 2: 191 (1525). Han wexte til och yppadhe sigh för alla hans söner. 2Krön. 11: 23 (Bib. 1541). Att Turken begynner i Steirmark öppa sig meer och meer. RP 8: 528 (1641). På 6:te dagen .. då ypade sig effter Guds skikelsse alla handa kräkande diuhr. Polhem Brev 93 (1712). Samtidigt med dessa folkskalder yppade sig mer eller mindre begåfvade författare, hvilka klädde sina lyriska utgjutelser i moderna versmått. Finland 308 (1893).
b) avslöja l. röja l. blotta sig; äv. dels: anförtro sig, dels (o. numera i sht, mera tillf.): uttala l. yttra sig; särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av för, angivande vem man avslöjar sig för l. anförtror sig åt l. uttalar sig för; förr äv. ungefär liktydigt med: inlåta sig (med ngn); jfr I 1, V 1. Wile wij och ath tw icke formykit ypper tiig med cristoffer. G1R 2: 75 (1525). Stannadess iämwäl der wijdh, att Stenderne uthi denne sack inthet skulle yppa sigh, för ähn dee i morgon .. finge höra den Kongl. Regeringenss medh Rijksenss Rådh wijdare discurser. 1BorgP 67 (1668). Jag war så slug och yppade mig intet för Mångelskan, jag känner wäl de spefoglarna. Amman 19 (1756). Tystlåten och förbehållsam mot okände, yppade han sig dock nog för vänner. Odhelius ÅmVetA 1799, s. 17. Att kulturen är viktig var det ingen som yppade sig emot. BoråsTidn. 19/5 1999, s. 2.
2) om ngt sakligt: visa sig l. framträda l. komma till synes; uppträda l. komma till uttryck; äv. dels: uppkomma l. uppstå, dels: inträffa l. äga rum, dels om ngt fördolt l. hemligt o. d.: röja l. avslöja l. uppenbara sig; särsk. (o. numera nästan bl.) om ngt abstrakt; förr särsk. i p. pr. i gerundivisk anv. i uttr. varda sig yppandes, (komma att) visa sig osv.; jfr III 2, IV–VI. Svårigheterna yppade sig redan under hösten. Synderne j wort kööt såå länge the icke äre platt borta, såå yppa the sich jw. OPetri 1Post. 16 a (1528). På hvadh sätt dhe kriget vele continuere .. det varder .. sigh yppendes. AOxenstierna 8: 162 (1633). (Att bryta trolovning tillåts) När ett oförsonligit Haat och illwilia, emellan the trolofwade sig yppar, af någon Orsak. Kyrkol. 16: 2 (1686). En myckenhet falska Riksg. sedlar af förra uplagan .. har nyligen yppat sig här i Staden. Calonius Bref 6 (1793). Någon större bjudning som under den närmaste tiden händelsevis yppar sig inom deras egen umgängeskrets. Ödman VårD 1: 169 (1887). (Djuren) betrakta icke detta spel af bilder, färger, toner, hvilket yppar sig för deras syn och hörsel, som ett helt, en värld, ett kosmos. Rydberg Varia 105 (1889, 1894). (Hon skrev) att jag måste resa tillbaka hem tills det yppade sig något arbete, jag var för ung att gå arbetslös i Stockholm. Martinson MötDikt. 75 (1950). En dold mening som yppar sig först när texten utsätts för en mer eller mindre hårdhänt specialbehandling. Engdahl Cigarett. 70 (2011). — särsk.
a) om tillfälle (se d. o. 5) l. möjlighet l. chans l. utsikt o. d.: uppstå; erbjuda sig l. ges; jfr III 2 a. När chansen yppade sig slog hon till. Om någon lägenheet i godz när Halmstadh, skulle yppa sigh eller löös blifwa. LReg. 300 (1680). När tillfälle yppar sig. Dalin Arg. 1: 12 (1732, 1754). Som nu utsikter yppat sig för mig att stanna här för kanske några år. Wallin Bref 10 (1840). 1931 yppade sig ett tillfälle för universitetet att framlägga sina önskemål beträffande den framtida byggnadsverksamheten. Örtengren LUByggn. 113 (1951). Det är ytterst sällan sådana möjligheter yppar sig. GbgP 12/4 2017, s. 11.
b) (numera bl. ngn gg) om strid(ighet) l. osämja l. uppror o. d.: visa sig; uppstå l. bryta ut; jfr I 2, III 2 b. Åhr .. 1304 öppade sigh först then skadeligha ovillien, som emellan Kon. Byrger och hans bröder .. kommen var. LPetri Kr. 84 (1559). Men han sielf forderligast begifwa sigh med 20 000 Man .. till Normandien, at stilla det der sig yppande uproret. PT 15/5 1693, s. 3. Såsom stora oredor, trätor och processer sig esomoftast öppa, vid Kiöp, Pant och Lån. 2RARP 1: 358 (1720). Wid Tyska högskolorna hade efter Lutters död stridigheter yppat sig bland protestanterna, särdeles mellan lutteraner och kalwinister. Fryxell Ber. 5: 62 (1831). Äfven andra små misshälligheter mellan Armfelt och hertigen yppade sig. Tegnér Armfelt 2: 20 (1884).
c) (†) i fråga om naturföreteelse l. naturfenomen o. d.; jfr III 2 c. Vthi monge Landskap yppade sigh en otaligh hoop små Matkar, som flugo när widh Marken. Schroderus Os. 2: 658 (1635). Martius .. Thet Första Quart. yppar sigh wäl med stilla lufft, men strax ther på fölier blåst. Eichstad Alm. 1643, s. 9. Alt sedan yppar sig thet stoora Norra Hafwet. Spegel GW 98 (1685). Anno 1721 d. 16 Junii yppade sig ett förskräckeliget åskedunder i skymningen emot aftonen. KulturbVg. 2: 193 (1721). Fostret har i moderlifwet njutit sit underhåll af en mjölkaktig wätska, ganska enlig med den mjölk, som yppar sig i modrens bröst. Fischerström 1: 362 (1779). — särsk.
α) om sjukdom(ssymtom) l. smitta o. d.: visa sig l. uppträda; bryta ut; jfr III 2 c α. Synes sjukdomen i denne vecka sigh mhera yppat haffue. OxBr. 3: 48 (1623). Här i landet sker thet sällan, at smittan sålunda yppar sig. Lindestolpe Frans. 37 (1713). Man fruktar att, om vårvärmen hastigt inbryter, svåra sjukdomar skola yppa sig. HT 1922, s. 171 (1829). Den s. k. ödemsjukdomen, ett slags vattusot, som yppar sig i svullnader under huden. SvD(A) 1918, nr 141 B, s. 3.
β) om eld(svåda): uppkomma l. bryta ut; jfr I 2, III 2 c β. Skogekär Bergbo Wen. 44 (c. 1650, 1680; uppl. 1993). Thär eldswåda sig skulle yppa för the trånga gator och illa förwahrade källare i huset, hafwa aldeles ingen undanflycht för sin lilla ägendom. ÅbSvUndH 83–84: 116 (1732). Nyåret 1760 utbröt en besvärlig brand i gruvan. Elden yppade sig i timringen vid ett av stötschakten. Lindroth Gruvbrytn. 1: 433 (1955).
γ) om malm(fyndighet) l. gruva o. d.; jfr I 1 a, V 1. Bergv. 1: 79 (1637). I Mouhijerfwi Socken yppar den (dvs. en skiffergång) sig först på flere ställen uppe i dagen, och förnämligast vid Salmis By. VetAH 1780, s. 300. Hisinger Ant. 2: 78 (1820).
III. ss. dep.; jfr I 1 e.
1) (†) motsv. II 1 a, om person. RA II. 2: 154 (1617). At K. M:tt hafwer twå mechtige fiender reda uthi action emoot sigh, och .. ståår thet at befahra, det flere måtte ännu öppas och bryta löst. RARP 6: 199 (1657). Hwalström SpecPaid. 145 (1773).
2) motsv. II 2, om ngt sakligt; särsk. om ngt abstrakt, särsk. (o. numera i sht) dels om tillfälle o. d. (se a), dels i juridiskt spr. (särsk. om dels tillgång l. gäld o. d., dels tvist (se b)); förr äv. i förb. med dels indirekt obj., dels pleonastiskt refl. pron. (se särsk. a, c α; jfr II); jfr IV–VI. Then som sachtmodigh är, lijder til en tijdh, och sedhan yppas honom glädhe. LPetri Sir. 1: 23 (1561). Then profiit, som vthaff thenna Handel yppas skall. Schroderus Urs. F 1 a (1626). I anseende til den ledighet i Academien som genom Biskop Celsii frånfälle yppats, lät Academien (osv.). 3SAH LXXX. 2: 95 (1794). Hvem vet, säger jag, der öfverflöd fins på njutning och lycka, plär ock någon olycka kunna yppas. Almqvist DrJ 87 (1834). I fall wid visitationen af Finsk tullbewakning, gods yppas, som ej är å Märkrullan upptaget, må derföre erläggas dubbel tull. SPF 1835, s. 43. Med krigsförklaringen mot England yppades .. den fullständiga hjälplösheten hos det politiska system, hvari Sverige sedan 1809 drifvits omkring. 3SAH 3: 147 (1889). Förhållandet måste skiljas från ett snarliknande, nämligen att tillgång yppas först efter konkursens slut. NorstedtJurHb. 885 (1987). — särsk.
a) motsv. II 2 a, om tillfälle l. möjlighet l. utsikt o. d. Ingen godh occasion, den sigh yppedes, uhr händerne låthes. AOxenstierna 8: 155 (1633). (De grälsjuka aktar inte) the tilfellen, som yppas til förlikning. Swedberg SabbRo 1154 (1691, 1712). Nu har den glada utsigten yppats för mig att få träffa Herr Professoren i sommar. Retzius BrFlorman 63 (1828). Hans vänner visste .. att han mestadels lefvat inom en krets, der möjligheter af någon större mennisko- och verldskännedom föga kunnat yppas. BL 23: 64 (1855). När tillfälle yppas reser Marianne gärna till sol och värme. SmålP 15/12 2015, s. 23.
b) (numera bl. ngn gg) motsv. II 2 b, om strid(ighet) l. osämja l. uppror o. d.; förr särsk. i juridiskt spr., i uttr. en tvist yppas (se TVIST, sbst.1 1). Efter thet Gudh alzmechtig hafver kallet vår käre .. konungh, alles vår öfverhet, af denna jemmerdal och mäden medh sådana fall och förandringer pläger understundom vara fare och yppes oro. HT 1910, s. 286 (1592). Ther med yppedes ett slagsmåll emillan Per Andersson och Nils Andersson i Biedesiö. ÖstraHdDomb. 26 (1602). (Korpralen skall) afwäria dryckenskap, sampt dobblande och spelande, hwar af Krackehl och Trätor lätligen yppas kunna. Söderman ExBook 167 (1679). Vid samma tid hade et krig yppats emellan tvänne de mägtigaste Europeiske Monarker. Eurén Kotzebue Orth. 3: 155 (1794). Vid riksdagen 1885 yppades opposition från lantmannahåll mot nya krav, som Kungl. Maj:t ställt på väghållarna. SvRiksd. 12: 111 (1934).
c) (†) motsv. II 2 c, om naturföreteelse l. naturfenomen o. d. (En) gräseligh Jordbäffning, som yppades vthi staden Antiochien. Schroderus Os. 1: 101 (1635). Dagen efter yppades en stoor storm. Verelius Gothr. 20 (1664). Stålränderne .. togo .. högblå färg, i det samma att den fioletta färgen yppades på Järnet. Rinman JärnH 168 (1782). Färska lospår hade yppats midt i hjertat af socknen. Lindholm Sibbo 1: 121 (1890). — särsk.
α) motsv. II 2 c α, om sjukdom o. d. OxBr. 8: 351 (1641). Ty yppades sigh först hoos honom en Hufwudwärck, som sidst medh en Swindel lycktades. Tranæus Medewij 3 (1690). Ther af kroppen blifwer förköld: siukdomar yppas: döden följer. Isogæus Segersk. 579 (c. 1700). Man trodde, att smittkopporna härstädes voro utrotade, men nu har ett nytt fall yppats. PT 13/1 1888, s. 3.
β) motsv. II 2 c β, om eld(svåda); jfr I 2. Schroderus Waldt 43 (1616). Maii 6 såddes .. Sedan warmt. Skogs eldar yppades wid månans slut. NorrlS 1–6: 43 (c. 1770). Just när gästerna som bäst dansade på slottet, yppades der en svår eldsvåda. Fryxell Ber. 11: 8 (1843).
IV. (†) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., motsv. II 2, III 2: som uppkommer l. uppstår, uppkommande (särsk. i sådana uttr. som vid yppande tillfälle (jfr II 2 a, III 2 a) l. ledighet (jfr LEDIGHET 6)); äv.: rådande l. föreliggande. Anledning att befara någon emot länebancozedlarnes credit yppande olägenhet. 2RA 3: 502 (1731). Hwarefter Herrar Fullmägtige eller andre utsedde gode Män ägde wid yppande tillfälle bestyra om inhandlingen. SP 1805, nr 37, s. 2. Jag satt sent på afton uppe, at skrifva bref .. om kyrkans yppande brister. Muncktell Dagb. 2: 418 (1820). Sedan sådan sammanbyggnad af kyrkor och förening af slättbyggdsförsamlingar blifvit af lag befalld .. indragas Comministraturerna vid yppande ledighet i desse annexer. ÖgCorr. 7/9 1859, s. 5.
V. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.
1) motsv. I 1, II 2, III 2: (upp)visad l. uttryckt; uttalad; äv.: avslöjad l. röjd l. upptäckt (förr särsk. om dels eldsvåda (jfr 2), dels malm(fyndighet) (jfr I 1 a, II 2 c γ); förr äv. om person (jfr I 1, II 1 b)); jfr 2. Yppade hemligheter. Såsom man är förorsakad att låta fasttaga en yppad trollpacka, som förmenas vara i Vörå socken. HA 8: 107 (1675). Yppade orter och Malmstrek. HC11H 12: 41 (1697). Min Herres mig yppade förtroende tillåter mig reciprocera med mine tankars upgifwande. Posten 1769, s. 841. Så vore anledning hoppas, att eldsvådor, helst om de i tid blifva yppade, kunna dämpas. NoraskogArk. 5: 534 (1794). Nära intill visshet tror jag mig således hafva fört den ofvanföre yppade misstankan, att (osv.). 2SAH 17: 91 (1837). Ingenörerne jemte Landtmäteri-Öfwerstyrelsens öfrige Tjenstemän och Betjening tilltalas, för yppade tjenstefel. SPF 1848, s. 107. Då Stalin är beredd att träffa Eisenhower tycks han vilja tillmötesgå en ofta yppad önskan hos västerländska statsmän. SvD(A) 27/12 1952, s. 4.
2) (†) motsv. (I 2,) II 2, III 2: uppkommen (särsk. i sådana uttr. som vid yppat tillfälle (jfr II 2 a, III 2 a) l. yppad ledighet); äv.: utbruten (särsk. om dels strid(igheter) (jfr II 2 b, III 2 b), dels sjukdom (jfr II 2 c α, III 2 c α), dels eldsvåda (jfr 1, II 2 c β, III 2 c β)); i vissa språkprov svårt att skilja från 1. Höglärde Män .. som vtaff itt Christligit Nijt sigh emot the yppade falske Lärorna .. wäldeligen vplade. Schroderus Os. 1: 551 (1635). Altså lärer det råd, som K. Maj:t .. warder fattande .. mycket betäma den yppade krigs-lågan. HC11H 4: 124 (1673). Det är wäl ingen anledning at misstäncka honom för den yppade eldswåda i Assistencecontoiret. HH XXXII. 2: 75 (1784). Nu följde .. vid yppadt tillfälle, utfall af stadsboarne emot de Romerska posterna. Kolmodin Liv. 2: 210 (1832). Det var därför helt naturligt, att Schlyter vid yppade ledigheter sökte anställning vid Upsala universitet. 3SAH 4: 174 (1894). Vid yppad farsot af smittkoppor skall provinsialläkare tillse, att vaccination och revaccination företagas. Bagge Förf. 55 (1896). Såsom en garanti, att yppad strid ej utsträckes utöfver det ursprungliga området. SvD(A) 25/5 1910, s. 8.
VI. (†) ss. vbalsbst. -ande (jfr I 1 f), motsv. II 2, III 2, liktydigt med: utbrott; särsk. om dels krig (jfr II 2 b, III 2 b), dels eldsvåda (jfr II 2 c β, III 2 c β). Dhe fast månge och odrägelige beswähr, som E:rs högh Grefl. Exell:ce .. widh detta Krijgetz yppande uppå fallne äro. BraheBrevväxl. II. 1: 83 (1657). Wid eldens yppande. Bergv. 1: 409 (1690).
Spalt Y 45 band 38, 2021