Publicerad 2021   Lämna synpunkter
YRKA, r. l. f.
Ordformer
(yrkio (-ck-), efter prep. 1645, 1727)
Etymologi
[till YRKA, v.]
(†) aktivitet l. verksamhet; äv. ungefär liktydigt med: duglighet. Moot allan olyckones yrckio. 2Saml. 39: 134 (1645). At Lectores Gymnasii och Rectores Scholæ, hwilka hoppas wara af den frägd och yrkio i sina stycken .. at the både med förnufft och alfwarsam åhoga .. kun(n)a .. drifwa sitt anförtrodda wärk. ÅbSvUndH 68–69: 158 (1727).

 

Spalt Y 73 band 38, 2021

Webbansvarig