Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFFLÄKA a3v~flä2ka, äfv. AFFLÄCKA ~fläk2a, v.3 -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -NING.
medelst fläkande frånskilja. Affläka barken af l. på ett träd. Väggarne voro .. klädda med affläkta stycken af granbark. Gumælius Th. Bonde 74 (1828). — jfr FLÄKA AF.
Spalt A 180 band 1, 1898