Publicerad 1912   Lämna synpunkter
DIETETIK di1eteti4k, äfv. 01— (– – -i´k Dalin), r. (f. Dalin (1850), Kindblad (1870), Wenström o. Jeurling (1891)); best. -en.
Etymologi
[jfr t. diätetik, eng. dietetic l. (vanl.) dietetics (pl.), fr. diététique, nylat. diætetica, af gr. () διαιτητική, näml. τέχνη, af διαιτητικός (se DIETETISK)]
1) i sht med. benämning på den del af läkarevetenskapen som handlar om dieten, hälsolära; jfr DIET-LÄRA, DIETIK, HÄLSOVÅRDSLÄRA. Polyfem V. 13: 2 (1812). Collin Ordl. (1847). NF (1880). K. A. H. Mörner i VetAÅrsb. 1910, Bil. 1, s. 35.
2) (föga br.) lefnadsordning; jfr DIET 1. En Balzar von Platen, en Lagerstråle .. m. fl. voro där som barn i huset och uppfostrades — hvad dietetiken beträffar — efter Rousseauska grundsatser. Hagström Herdam. 4: 521 (1901). — bildl. (En människa) till hvars dietetik det hör, att ett par gånger om året exercera sin polemik på ett par nya narrar. Atterbom i Phosph. 1811, s. 192.
Anm. Hos Palmcron förekommer i bet.: arbete som behandlar dietetiken dietetikon [af nylat. diæteticon, af gr. διαιτητικόν, näml. ἒργον]. (Jag har medtagit det som bör vetas af dem) som vthi wårt käre Fäderneszland boendes äre, effter hwilkas Natur iagh ock thetta Diæteticon lempat hafwer. Palmcron Sund. sp. B 7 b (1642).

 

Spalt D 1240 band 6, 1912

Webbansvarig