| Publicerad 1916 | Lämna synpunkter |
DISPONERA dis1pωne4ra, äfv. -po-, sällan -på-, i Sveal. äfv. -e3ra2 (∪ ∪ ‵ ∪ L. M. Enberg i Försl. t. SAOB (1850)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, DISPOSITION (se d. o.); jfr DISPONENDA, DISPONENT, DISPONIBEL, DISPONIBILITET.
1) [jfr motsv. anv. i eng., fr. o. lat.] fördela (på en bestämd plats), ställa på bestämda (olika) platser, utplacera.
a) (numera knappast br.) i allm. Huru stiernorna äro disponerade på Himmelen när barnet födes, ther effter bliffuer naturen. P. J. Angermannus Utl. ö. G. o. N. T. 468 (1623). Tulipaner och Hyacinter (m. fl.) .., af hvilka alla gifvas ganska många varieteter, och kunna derföre disponeras (i rabatterna) efter färgornas harmonie. Fischerström 2: 127 (1780).
b) [jfr fr. l’architecte a bien disposé les appartements de cette maison] konst. fördela l. gruppera (massorna i en byggnad o. d. l. i allm. de särskilda partierna, figurerna osv. i ett konstverk på det l. det sättet); numera företrädesvis i p. pf.; jfr DISTRIBUERA. Salen och Rummen fås lätteligen större om Huset förlänges, och Fönstren annorlunda disponeras. Wijnblad Våningshus 1: B 1 b (1757). Därs. B 2 b. Här är en stylfullare, tyngre, men ock ädlare ande, som disponerar i massor och långa linier. Estlander Konst. hist. 84 (1867; i fråga om Panthéon i Paris). Stadtteatern (i Leipzig) .. med dess utmärkt vackert disponerade fasad. Tekn. tidskr. 1900, B. s. 29.
c) [jfr motsv. anv. i t.] mil. taktiskt (möjl. äfv. strategiskt) fördela (truppförband) för marsch o. strid; jfr GRUPPERA. Man disponerade eller, såsom den vanliga termen var, ”slängde ut” kompanier och halfbataljoner hit och dit (under fältmanövern). Sv. mil. tidskr. 1913, s. 43.
2) [jfr motsv. anv. i eng., fr. o. lat.] (†) uppställa i en viss ordning, ordna; styra.
a) i ordning uppställa, bringa i ordning, ordna, rangera. Olof Laurelius och iagh (började) disponera Bibliothecam. J. T. Bureus (1627) i 2 Saml. 4: 107. LandzCantzellijet hafuer iag .. i een sådan Ordning disponerat, at alle handlingar uthan beswär och drögzmåhl, när så behöfues, kunna igenfinnas. HSH 31: 477 (1662). — jfr: Alle acta och bref (skall generalguvernörens sekreterare) ordentligen disponera. Saml. af instr. f. landtreg. 235 (1648).
b) hålla reda på, hålla i styr; styra, leda; äfv. refl. M. G. De la Gardie (1675) i HSH 7: 163. Then högste Guden, som sine Barns förehafwande och Anslagh effter sitt Guddomelige Behagh disponerar, lagade thet så, at … Schütte Likpr. ö. Hahn H 3 a (1688). Om väl en människja är i stånd, at efter hjertats inclination disponera sine tankar i sömnen. Denisson Öden 126 (1766). Jag kunde .. ej disponera mig, utan föll framstupa i konungens slup. Quennerstedt I Torneå o. Umeå 1: 152 (cit. fr. 1808).
3) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng., fr. o. lat.] anordna, ordna; planlägga.
a) (†) i allm.; med obj. l. med prep. om; äfv. utan obj.: anordna, arrangera, vidtaga det o. det arrangemanget, vidtaga anstalter l. nödiga åtgärder osv., laga (så att). (G. I har) alle saker så disponeret, .. at thet (dvs. riket) efter H. K. M:tz dödh, måtte blifwe vthi sitt rätte floor. Chesnecopherus Fulkom. skäl B 3 b (1607); jfr 6 b γ. (Det skall) befallas att Ståthållarne med officierne disponera om, hvilka vägar som krigzfolcked marchera skall. RP 1: 171 (1629). (Jag har) mig .. begiffuedt .. till lägredt .. att uthtaga folkedt, och eliest disponera här ded besthe jag kundhe till E. K. M:tts tiänst. A. Oxenstierna (1632) i Sv:s traktater V. 1: 776. Heela Werlden, som tilförenne war altsamman vtaff Gudhi disponerat, skal (enl. Basilius den store) vthi Skapelsen i itt Ögnebleek warit til. Schroderus Osiander 1: 477 (1635). (Därför) vill jagh alla saker därhen disponera, att bröllopedh .. strax .. kunne anstellas. G. Horn (1647) i Oxenst. brefv. 8: 195. I synnerheet skickar och disponerar Gudh om Menniskiones Dödzstund och Lefwernes vthgång mycket vnderliga. Wiræus Likpr. ö. Elis. Pedersd:r A 4 a (1667). (Landshöfdingen skall söka) så till att disponera sine Sysslor, att … Saml. af instr. f. landtreg. 322 (1687).
b) [jfr ä. eng. to dispose arguments in a Syllogisme, fr. il avait ramassé et disposé les matériaux avec un soin incroyable] göra upp plan för, logiskt l. konstnärligt anordna stoffet i (ett litterärt arbete, en afhandling, ett tal osv.). RA 3: 65 (1593). (Bäst är att prästerna) sielfua skrifua och disponera sina predikningar. O. Laurelius (1659) i KOF II. 1: 128. Aldrig felar .. (M. F. Roos) mot fordran af enhet i ämne, ordning i disponerandet, sammanhang i afhandlandet. A. E. Knös i Frey 1845, s. 537. Disponera ett kriaämne. Sundén (1885). Innehållet (i ett poem) disponerades ganska mycket i detalj, och dispositionen uppskrefs på svarta taflan. K. L. Olsson i Verdandi 1891, s. 270. — jfr: (Tegnérs) tidigaste dikter äro snarare disponerade än komponerade. Mjöberg Stilstud. 47 (1911).
4) anordna ngt till ngt; göra ngt lämpligt till l. för ngt; göra ngn (välvilligt) stämd l. benägen för ngt; förmå ngn till ngt.
a) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (numera knappast br.) anordna (ngt till ngt), aptera (till l. för). (Orgelverket) är särdeles til vocal musicen disponerat, att orden uthan multiplication aff Echo, klart och rent kunna höres. Rudbeck Bref 36 (1664). Den .. ledigblifna bombdurken disponerades till förrådsrum. Skogman Eug. 1: 2 (1854).
b) [jfr motsv. anv. i eng., fr. o. mlat.] gifva anlag l. benägenhet till l. för; gifva en viss beskaffenhet åt; göra skickad l. lämpad; särsk. med prep. till l. (numera vanl.) för; ofta i p. pf. med adjektivisk bet.: som har anlag l. benägenhet (till l. för), så l. så beskaffad, skickad l. lämpad (till l. för).
α) (i sht i fackspr.) i allm. Thet sidste Qwarteret är til warmt Solskijn disponeret. Alm. 1638, s. 34. Mycket söt mat disponerar till gladare sinne. Linné Diet. 2: 235 (c. 1750). Der climatet disponerade til slafveri å ena sidan och å den andra til despotism. Höijer 2: 101 (1799). Den del af ögats näthinna, som vid vår vanliga upprätta ställning mest afficieras af himmelens blå färg, disponeras därigenom (att vi betrakta färgen med upp- o. nedvändt hufvud) så mycket starkare för orange. Rydberg Det sköna 165 (1889). Kvinnorna tyckas .. vara mera visuellt disponerade än männen. Herrlin Minnet 96 (1909).
β) kem. Wallerius Min. 242 (1747). Silfver .. uti salt-syra .. disponeras til flygtighet. G. Brandt i VetAH 1753, s. 307. Den lefvande kroppens organ hafva en förmåga, att på dem egna sätt disponera den electriska polariteten hos de kroppar de frambringa. Berzelius Kemi 4: 10 (1827). Den åsigten (är) temmeligen allmänt rådande att manganhaltiga malmer disponera jernet till stål. Jernk. annal. 1866, s. 150.
γ) i fråga om sjukdom: göra mottaglig (för); i pass.: blifva mottaglig (för); numera nästan bl. i p. pf. med adjektivisk bet.: mottaglig (för). (De som) til sådanna Krankheeter disponerade äre. Palmcron Sund. sp. 339 (1642). När man råkar i någon feber, som de unge äro mycket disponerade för. Linné Diet. 2: 8 (c. 1750). Såckret .., då det tages i för stor quantitet, .. disponerar til rosen. Därs. 153. Virulensen .. är mycket växlande, och organismen är än mottaglig, disponerad, än indisponerad. Sundberg Mikroorg. 142 (1895).
δ) (†; se dock slutet) i p. pf. med adjektivisk bet.: beskaffad, funtad, konstruerad, lämpad. (Döden öfverfaller oförmodadt dem) som syntes för sin starkheet och wäl disponerade Krops skul, ännu långt wara ther ifrån. Palmcron Sund. sp. 391 (1642). (Ojämnheterna på jordytan) voro (före syndafloden) tvifvelsutan så disponerade och beskaffade, at hela jordklotet både på högder och i dälder .. kunde bebos. Wallerius Tankar 148 (1776). — (fullt br.) med afs. på det kroppsliga l. andliga befinnandet i allm.: konditionerad, i (god l. dålig) kondition, ’upplagd’, ’vid humör’, ’vid (goda l. dåliga) vätskor’; oftast om musikalisk l. dramatisk artist. Sångerskan var icke disponerad, men utförde likväl hela programmet. När hufvudet är illa disponerad, så känna lemmarne deraf en gravation. Växiö domk. akt. 1735, nr 41. Jag var så olustig och illa disponerad, att jag hela dagen mäst låg och sof, samt ej mera förtärde än en liten ruda. G. Reuterholm (1777) i Sv. turistfören. årsskr. 1909, s. 137. Menigheten beklagade sig öfver, att talaren (en prästman) varit illa disponerad. Edgren Ur lifvet 1: 243 (1883). — jfr INDISPONERAD.
c) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] göra (ngn) stämd l. benägen, stämma (ngns lynne till ngt); förmå (ngn till ngt); numera nästan bl. med sakligt subj. l. i p. pf. med adjektivisk bet.: stämd l. sinnad l. upplagd för, hågad l. benägen för, villig till; jfr PREDISPONERA. Att .. disponera .. (änkedrottningens) sinne och modh (dvs. håg) till bättre affection emot Regeringen. C. C. Gyldenhielm (1639) i Oxenst. brefv. 10: 142. (Vi skulle gärna se) om Allmogen kunde därhän disponeras, at de sig påtaga (ett onus). Stadg. ang. lantmil. 1: 128 (1681). Hans Excellence Landtmarskalken begiärte att få vetta, huru Ridderskapet ock Adelen nu äre disponerade, sedan de hördt sig föreläsas Deputations arbete. 2 RARP I. 2: 79 (1720). Adelen lät disponera sig .. at träda til (dvs. sluta sig till) Confœderationen i Warsau. Nordberg C. XII 1: 475 (1740). Om Församlingen kunnat disponera sig för H:r magister Collin; så hade iag icke ogiärna .. velat kalla honom (till kyrkoherde). A. Silfverschiöld i Växiö domk. akt. 1749, nr 503. Skola dessa (pamfletter), til äfventyrs, ej bidraga at .. disponera allmenheten til ovilja och må hända til nyheter? LBÄ 7—8: 141 (1797). De bekantskaper, hon gör .. och den erfarenhet af lifvet, som hon vinner .. disponera henne .. för en mera verldslig syn på tingen. H. Molander i AB(L) 1895, nr 282, s. 2. Han sade sig vara storligen förnöjd öfver att se mig så förnuftigt disponerad. Johanson Prévost 83 (1903).
5) hafva om hand, taga om hand, sköta, styra o. ställa; särsk. med prep. om.
a) (†) ställa om, ombesörja, föranstalta (om). Om den spetelscha poikenss .. afförande till hospitaalet disponerar pastor med kyrkiorådet och ländzmannen. Murenius Acta visit. 474 (1660). Herr Rijkz Ammiralen Steenbock .. hafwer .. denne närwarande LijkProcesz och JordeFärd disponerat och bekostat. Austrenius Likpr. ö. Reethz E 4 b (1681).
b) (†) hafva hand om, taga hand om, sköta, förvalta, svara för, ansvara för. (Adeln) Förklarede sigh resolut, att dhe Welborne herrer som derom (dvs. om förvaltningen) hade disponerat .., hafwa Ridderhusets besta .. wäl wethat och sökt. RARP 1: 101 (1629). At Assessoren Swab måtte visa redo ock räkning för den af honom disponerade almenna Bergslagens Cassa. 2 RARP 4: 253 (1726). Originalskrifvaren .. disponerar .. blott om sin egen .. reputation; men en eländig öfversättare förlöjligar tillika sin författare. Leopold 6: 322 (c. 1813). Vederbörande Departements-Chefer i Carlscrona .., som disponera de casserade persedlarne, tillse noga, att de på bästa sätt .. användas. Förvaltn.-regl. f. fl. 1825, s. 95. Jag, som .. hade åtagit mig att vara som ett stöd för, samt leda och nästan disponera den gamle sjuke mannen. Wingård Minnen 1: 57 (1846).
c) (nästan †) efter godtycke förfara med, styra o. ställa med, göra o. låta med. Att Hans K. M:tt icke vill bestå dett jagh om någre hundrade daler seden mere opå allehande tillfallende lägenheter disponere skall. Oxenst. brefv. 5: 137 (1620). Ett slags Tatarer, som .. kallades Turkar, .. gjorde sig snart, såsom Kalifernes lifvakt, nog betydlige, för att kunna disponera om thronen. Regnér Första begr. 1: 83 (1807, 1813). — särsk.
α) (†) med prep. med. Skrifue Kong. Mt i Danmark före, huru Hans Kong. Mt vthi sine landh och med sine vndersåther disponere och handle skall. Sv:s traktater V. 1: 113 (1601). (Alla vi syskon äro nöjda) huru min käre farkär med sitt disponera täcktes. Ekeblad Bref 1: 180 (1652). Gudh (råder) öfwer Rijke och Regemente på Iordenne, och han disponerer ther medh som han wil. J. Matthiæ 2: 96 (1654, 1658). (De katolska prästerna berömma sig af) at de af Christo sjelf hafva magt at disponera fritt med Sacramenterna. Sv. Merc. 2: 750 (1757).
β) (†) med personobj.: behärska, regera (ngn), oinskränkt styra o. ställa med, hafva i sitt våld. Satan syntes likasom se utur deras ögon, ja, dem hel ock håldne att disponera ock regera. J. M. Lyth (1719) i Karol. krig. dagb. 2: 90 (med afs. på de från evangeliska läran affallna svenska prästerna o. officerarna). (Morbrodern) disponerade Czaren helt och hållit, och således gjorde all ting efter sitt godtycke. Kempe Fabritii lefv. 91 (1762). (Grefve Lewenhaupt) med flera lika sinnade disponerade nu grefve Brahe. Adlerbeth Ant. 2: 225 (c. 1815).
6) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng., fr. o. senlat.] utfärda bestämmelser ang. ngt, bestämma l. afgöra ngt; utöfva bestämmanderätt, befalla öfver.
a) (†) i allm. Tre Kroner, som wii holle för Swerigis rette wapn och the Danske för it vnionswapn, hwarom vthi then Stetiniske fridzfördrag är disponeret. Sv:s traktater V. 1: 70 (1591). (När domen i ett militärt kriminalmål fastställts af marsken) skal ingen förandring i Execution .. skee, medh mindre wij sielfwe tilstädes äre, och Osz täckes thet annorlunda disponera. Schmedeman Just. 214 (1621). Höga öfuerheten och biscopen har disponerat at .. (kaplanen) skal boo wid capellet. Murenius Acta visit. 206 (1650). (Lotharius lämnade) de Romerske Påfwar .. makt oc myndighet til at Disponera egenwilligt i de Andelige saker med Biskoparnes och Abboternes investitur. Dryselius Monarchsp. 353 (1691). — särsk.
α) i förb. äga (l. råda l. hafva) att disponera; med prep. om l. öfver. Episcopi haffva att disponera och haffva inspection om Academiens saker. Rudbeck Bref 49 (1668). (Tomterna) skola wara hwar och ens särskildta och egenteliga ägendom, hwaröfwer ägaren råder at disponera som han sielf gitter, antingen han wil behålla och besittia den, eller ock samma rättighet til någon annan afstå. Nordberg C. XII 2: 571 (i handl. fr. 1716). Föregifvande .., at jag icke ägde sjelf disponera om min hand. Ullman Den sv. fröken 85 (1780).
β) hafva att bestämma, vara den som bestämmer; med prep. om. Försterna disponera om sina Vasallers och Lähndragares wäsende (dvs. ställning). Sylvius De Mornay Rel. vissh. 160 (1671, 1674). Häraf förmås Machiavelli till det antagandet, att ödet disponerar om hälften af våra handlingar, men att det lemnar nära nog den andra hälften uti vår makt. Bolin Statsl. 1: 75 (1868).
b) bestämma att ngt skall användas på det l. det sättet, för det l. det ändamålet; träffa bestämmelser ang. användandet af ngt på det l. det sättet, för det l. det ändamålet; vidtaga en viss åtgärd med ngt; i sht med afs. på penningemedel o. d. En viss summa penningar, som anten (dvs. antingen) aff höga öfverheten förordnas heller aff mig .. kunde disponeras. A. Oxenstierna 1: 643 (1647). Jag prévenerar derom i tid, på det du icke må disponera .. (min auktorsplats på operan) åt någon annan. Kellgren Bref t. Clewberg 86 (1788). Hoby pastorat .. skulle disponeras till prebende. Cavallin Herdam. 1: 287 (1854; efter handl. fr. 1670). Partiledarne på riddarhuset .. sökte .. förvärfva adliga fullmakter, om icke annat för penningar, för att disponera dem på säkra händer. E. Hildebrand i Sv:s hist. IX. 2: 40 (1908). — särsk.
α) (†) med prep. om l. ngn gg med. Jagh (vill) sielff om varurne disponera. Oxenst. brefv. 10: 104 (1628). The andre conditioner ähre odrägelige, eenkannerligen att .. vij inthed må vara mäcktige att disponera med then kopparen, som blifver öfver the 6000 skeppund. RP 4: 147 (1634). Kongl. Maj:t lemnar .. Öfwerstarne den friheten sjelfwe, at emottaga och disponera til Regimentets bästa om klädes-penningarne. Stadg. ang. landtmil. 1: 54 (1680). At intet annat sätt gifves at disponera om mina krafter och min egendom til andras förmån, än genom löften. B. Höijer i Litt.-tidn. 1795, s. 38.
β) handel. Om jernet ej disponeras till försäljning, utan blott emottages till förvarande .., så bör ordet Factor inlöpa i Journaltiteln. Jernk. annal. 1835, s. 196. Man säger .., att man disponerar öfver sin egen vara, när man säljer den, likaså öfver en penningesumma, som man har att fordra af en annan, när man trasserar den på honom, eller uppdrager honom att kontant insända den, utbetala den till en tredje etc. Nisbeth Handelslex. (1867). Disponera en anvisning på ngn. Sundén (1885).
γ) om anordning l. förfogande gm testamente l. dyl. At hela boet, som det finnes efter min död, disponeras och tilägnas honom Carl LagerBring allena. S. Lagerbring (1780) i Hist. tidskr. f. Skån. 4: 62. För 8 af de mest behöfvande elever disponerade han äfven underhåll för lästerminen. Biogr. lex. 6: 121 (1840). På sitt rika Bibliothek nedlade .. (G. Wahlenberg) betydliga omkostnader, men inga på sitt Herbarium … Båda disponerade han till Upsala Universitet. Fries Bot. utfl. 3: 100 (1864). 8,000 mark voro disponerade för Lojo kyrka samt för de fattiga i Kangasala. Fin. biogr. handb. 808 (1898).
7) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] förfoga öfver; använda.
a) hafva till sitt förfogande, förfoga öfver; i pass.: stå till förfogande; ofta med prep. öfver, särsk. i ä. spr.; förr äfv. med prep. om. Den som gården besitter, eller den som om hyran disponerar. Sthms stadsord. 2: 147 (1699). (Att) Grufverätten ej kunde disponera öfver de 180 Sk(eppund) vid Avestad befintliga myntplåtar. VittAH 23: 215 (efter handl. fr. 1714). All den Artillerie-eld, som man kan disponera. Tavaststjerna o. Ståhl Fortif. 109 (1826). De små tillgångar de disponera. Tegnér 6: 199 (1833). (Hofmarskalken) mottog sina gäster med ett ointresseradt smålöje, som endast folk med rang ega att disponera. Wetterbergh Samh. kärna 2: 5 (1857). (Officeren) disponerade om hälften af alla de för tillfället begagnade 100 båtarna. Cygnæus 2: 150 (1858). Den tid jag kunde disponera. H. Lilljebjörn Hågk. 1: 67 (1865). Universitetet (i Lund) disponerade från sin stiftelse endast en byggnad, det gamla domkyrkobiblioteket. E. K. Tegnér Lunds univ. 133 (1897). (Flickan hade) fått tillsägelse att låta den lille gossen få ostördt disponera hennes leksaker. Herrlin Minnet 268 (1909).
b) använda, begagna (på ett l. annat sätt). På dett Peningerne rett måge disponeras och anleggias. RARP 1: 101 (1629). Öfver-Ståthållaren tilser jemväl, at stadsens inkomster .. behörigen och til deras rätta behof disponeras och användas. Publ. handl. 15: 85 (1791). Det är .. ovisst, om vi få .. (på ifrågasatt vis) disponera vår sommar. Retzius Bref t. Florman 59 (1827). Enhvar (hade) tillfälle att disponera om sin tid såsom den fann lämpligast. Sederholm I Finl. 1: 5 (1863). Fråga om disponerandet af till stämmans förfogande ställda medel. PT 1911, nr 74 B, s. 1.
Särskild förbindelse:
Spalt D 1603 band 6, 1916