Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFFLAGA a3v~fla2ga, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
jfr FLAGA AF.
1) (föga br.) aflossa l. frånskilja (ngt) i form af flagor.
2) (föga br.) refl.: på ytan bilda bortfallande flagor; lossna o. falla af i form af flagor.
3) (föga br.) intr. = 2. jfr: Stenarten (i runstenen) är gråsten af något lösare gry, dock hafva figurer och runor föga lidit genom afflagning. C. Säve i VittAH 26: 328 (1869).

 

Spalt A 177 band 1, 1898

Webbansvarig