| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFKOPPLA a3v~kop2la (a`fkoppla Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE.
— jfr KOPPLA AF.
1) lösa (hund l. hundar) ur koppel. Möller (1745, under découplement). Afkoppla, utur bandet lösa hundarne. Källström 196 (1850, 1861). Jag .. afkopplade (jakthunden) Pan. Schröder Jagtm. 238 (1891).
2) lösgöra l. frigöra (ngt, som är koppladt till ngt l., eg. gm s. k. koppel, fastgjordt vid ngt).
a) om järnvägsvagn. Afkoppla en vagn, lösgöra den från det öfriga bantåget. SAOB (1870). SDS 1895, nr 68, s. 2.
b) tekn. om maskindelar. Häfstången .. höjes .. genom fjädern .. och afkopplar .. spärrhaken. Tekn. tidn. 1871, s. 277. Afkoppla, ångm(askinterm), frigöra maskindelar från hvarandra, i synnerhet sidohjul och propeller från maskinaxeln. Nissen i NF (1875). Frykholm 310 (1881, 1890). — i bild. Det är (vid sömn) som om en länk i kedjan af de verksamma hjerndelarna .. afkopplades. Sandahl i NF 15: 1257 (1891).
c) fys. om elektriska apparater. Afkoppla ett batteri, en ledning. — särsk. om telefonledning. Ahrenberg Haapak. 149 (1894).
-SIGNAL~02.
Spalt A 288 band 1, 1898