Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFSLÄPA a3v~slä2pa, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. afslæbe, t. abschleppen]
— jfr SLÄPA AF.
1) (mindre br.) släpa bort l. ned. Lind (1738, 1749). Fartygen .. afsläpas halfbygde ifrån stapeln. Ekeberg Ostind. r. 125 (1773). Dalin (1850).
2) (knappast br.) gm släpande afbryta. Dalin (1850).

 

Spalt A 548 band 1, 1898

Webbansvarig