| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFSONA a3v~sω2na, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
(nytt ord, föga br.) vederbörligen försona l. godtgöra (en förseelse). Det var icke ett brott; icke .. en förbrytelse att afsona. Benedictsson Fru M. 314 (1887).
Spalt A 557 band 1, 1898