Publicerad 1900   Lämna synpunkter
ANTRYCKA, v. vbalsbst. -NING an3~tryk2–niŋ.
Etymologi
[jfr t. andrücken, holl. aandrukken; se AN, adv. II 1 b, o. TRYCKA]
(† utom i a o. b) trycka l. pressa (ngt mot l. på ngt). Hoorn Välöfv. jordg. 2: 125 (1723). — särsk. ss. vbalsbst.
a) (föga br.) i fråga om telegrafering. Är nu (typ-)hjulens ställning lika vid begge (telegraf-) stationerna, sker antryckningen just mot den bokstaf, som motsvaras af afsändningsstationens bokstaf. Uppf. b. 2: 429 (1873).
b) (föga br.) bildl.: påtryckning, (lindrig) stöt l. törn. Utan tänkandets och handlandets vexelverkan .. skulle den (dvs. en lärd stiftelse) förstelna af lutter vishet, och i sin förstelnade form vid första antryckning springa sönder. Wallin Vitt. 2: 350 (1837).
Ssgr (till a): ANTRYCKNINGS-PUNKT300~2. Antryckningspunkten, eller det ställe (på typhjulet i telegraferingsapparat) der aftrycket (af bokstaf) skall ske. Uppf. b. 2: 429 (1873). —
-STÄLLE~20. I det ögonblick bokstafven som skall telegraferas befinner sig midt för antryckningsstället. Uppf. b. 2: 429 (1873).

 

Spalt A 1921 band 2, 1900

Webbansvarig