| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANVRÅLA an3~vrå2la, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
(enst.) vråla mot l. till (ngn). När du i rim fördjupad vankar, / .. Skall ett anvrålande: Wer da? / Med skräck förskingra dina tankar. J. G. Oxenstierna 5: 460 (1773).
Spalt A 1948 band 2, 1900