| Publicerad 1899 | Lämna synpunkter |
adj. till BALSAM.
a) (mindre br.) som består af l. innehåller balsam. Balsamisk emulsion. Darelius Sockenapot. 247 (1760). (Barken) förlorar af sin styrka genom utdunstning, hvarigenom de balsamiske delar förflyga. J. Fischerström i VetANH 13: 53 (1792).
b) som liknar l. påminner om balsam.
α) balsamdoftande. Hiärne Anl. 9 (1702). Lukta balsamiskt. Weste (1807). Balsamiska vindar. Stagnelius 2: 182 (1821). En balsamisk, muskusluktande ånga. Berzelius Kemi 4: 397 (1827). Balsamisk natt. Rydberg Dikt. 2: 25 (1891). Luften var verkligen balsamisk. Edgren Montez. 24 (1898).
β) (mindre br.) om smak. Broocman Hush. 5: 46 (1736). En balsamisk bismak. Svartz Præs. i VetA 1797, s. 49 (i fråga om kött). Eneroth Pom. 1: 103 (1864, 1877).
γ) (†) med afs. på balsams kraft att motstå förruttnelse. Rökt kött .. har .. en balsamisk kraft, att stå emot röta, medelst dess flyktiga salt. Westerdahl Häls. 120 (1768).
2) (mindre br.) till BALSAM 2: lindrande; uppfriskande. (Musikens) röst .. flyter balsamisk öfver .. (hjärtats) fibrer. Kellgren 3: 175 (1785). Mildt läskar du (dvs. aftonen) blommornas knoppar / Med daggens balsamiska tår. Nicander S. arb. 1: 160 (c. 1830).
3) (†) till BALSAM 3. (Källvattnet är dels) rent, dels utblandat med kalk ..(,) svafvelaktiga, balsamiska .. particlar. Duræus Naturk. 177 (1759).
Spalt B 184 band 2, 1899