| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
BRUTAL brɯta4l, äfv. bru-, adj. -are. adv. -T.
1) (†) rå, vild, ohyfsad. Så frampt Menniskian wore aff sin Natur .. brutal, eller lijka såsom ett annat Fää. Sylvius Mornay 282 (1674). Folket (i Malung) sades i bröllop vara mycket brutalt. Linné Ungd. 2: 335 (1734). Sahlstedt (1769).
2) hänsynslös; oförsynt.
a) i fråga om uppträdande mot l. behandling af andra; om person: grof, rå, hänsynslöst hård; i sht förr ofta nästan liktydigt med: våldsam, vildsint, böjd att (svårt) misshandla folk; om sak: som vittnar om l. är ett utslag af de ofvannämnda egenskaperna. Brutal mot sina underhafvande. En brutal disciplin. HB 3: 143 (1687). Brutala husbönder, som med käppen i hand veta göra sig fruktade och åtlydda. Knorring Ståndsp. 3: 31 (1838). Den brutala missaktning hvarmed de lägre qvinnoklasserna alltför ofta behandlas af våra såkallade bildade. Frey 1850, s. 113. Utprägladt brutala brottslingar. Thyrén StrafflRef. 1: 111 (1910).
b) (i litterärt spr.) som är utan förmildring l. omsvep l. hänsyn l. förklädnad, stötande (kraftig l. stark osv.), oförmildrad, direkt; grof, påtaglig. Ett nästan brutalt kraftigt ansigte. Heidenstam Vallf. 66 (1888). En brutal eldröd (färg-)ton har en annan verkan på oss än en mild vårgrön. Bergh Konst 24 (1889, 1908). Det handgripliga, brutala beviset på .. (hustruns) otrohet. Vinterg. 1894, s. 24.
c) [jfr 1] (i litterärt spr.) i fråga om könsförh.: grof, plump, djurisk. Mellan ytterligheterna af platoniskt svärmeri och brutal sinnlighet. Tegnér (WB) 4: 254 (1822). Hans brutala lidelser skonade ingen (kvinna). Söderhjelm ItRenäss. 28 (1907).
3) (†) groft tilltagen, utomordentlig, plump. Min brutala lycka (i kortspelet). Tersmeden Mem. 4: 220 (1764).
BRUTALITET, r. l. f. [jfr fr. brutalité]
1) till 2 a: hänsynslöshet, råhet; brutal handling, brutalt yttrande. Lindfors (1815). (Generalen) gick till väga med hänsynslös brutalitet, som framkallade flere blodiga uppror. NF 19: 309 (1895). jfr MAKT-BRUTALITET.
2) (i litterärt språk) motsv. BRUTAL 2 b: hänsynslöshet. Levertin G3 260 (1894). Björnson (behandlar det könsligt sjuka) .. med sedepredikantens moraliska brutalitet. Fröding Eftersk. 2: 148 (1898, 1910).
Spalt B 4361 band 5, 1924