| Publicerad 1904 | Lämna synpunkter |
CENTRERA säntre4ra l. sen-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) [jfr motsv. anv. i t. o. fr. samt eng. centre] tr.: inrätta l. anordna (ngt på visst sätt) i förhållande till en medelpunkt l. en midtlinje; placera (ngt) i medelpunkten l. midtlinjen af ngt; taga reda på medelpunkten af (ett föremål); (vid svarfning osv.) placera (ett arbetsstycke osv.) så, att det kommer att rotera exakt kring sin midtlinje. Luttropp Lacroix 45 (1832). Svarfvar man .. först (hjul)nafvet invändigt, så kan hjulringen lätt centreras efter detta. Dens. Svarfk. 290 (1839). Centrera .. Slipa ett optiskt glas så, att dess axel noga går genom dess medelpunkt. Dalin (1850). Centrerade granater. Hazelius Artill. 217 (1856, 1865); jfr språkprofvet från De Ron o. Virgin nedan. En rund borr är lättare att centrera än en fyrkantig. Tekn. tidn. 1871, s. 268. Veken .. var (vanligen) dåligt centrerad (hos ett visst slags ljus), ofta så dåligt, att den vid nedre änden af ljuset var dubbelt eller ännu närmare ljusets ena sida än den andra. Tekn. tidskr. 1879, s. 101. Denna anordning afser att gifva projektilen ett centreradt läge före skottlossningen, d. v. s. så att dess axel sammanfaller med kärnlinien (i kanonloppet). De Ron o. Virgin I. 4: 4 (1888). Att konstatera, om linserna hos ett objektiv äro riktigt centrerade, d. v. s. så anordnade, att ytornas buktningsmedelpunkter samtliga ligga på en rät linje, axeln. Roosval Schmidt 44 (1896).
2) [jfr eng. centre] (mindre br.) intr.: befinna sig i (ngts) medelpunkt l. i midtlinjen (af ngt). Luttropp Svarfk. 231 (1839). Inuti (ångpanne-)tuben finnes ett cirkulationsrör, hvilket fästes så, att det noga centrerar (dvs. så, att dess axel noga sammanfaller med tubens). Frykholm Ångm. 81 (1881).
-PATRON~02, r. l. m. jfr B. 1 Centrer-patron med 2 runda backar, i hvilka de för bearbetning (medelst en viss revolversvarf) afsedda arbetsstyckenas faconer inpassas. Därs. s. 22. —
-SKIFVA~20. urmak. skifva med (större o. mindre) hål i hvilka tappar centreras, då de skola filas o. poleras. Sackmanns katal. 1903, s. 198. —
-SPETS~2. jfr följ. samt CENTRUM-SPETS. Punkteringen för ett hål (vid justering af ur) har till ändamål att bringa ett hjul, som hänger snedt, i en rätt ställning. Ovilkorligen nödvändigt vid detta arbete är, att punktermaskinen är riktig, att oljeförsänkningen, i hvilken den öfre centrerspetsen sättes ej är sned eller ojemn. Bergqvist o. Hellberg Horrmann 56 (1881). Sackmanns katal. 1903, s. 190, 198. —
-STIFT~2. jfr föreg. samt CENTRUM-STIFT. Man .. lägger oron mot patronens främre ändyta så, att spindelns kortare (öfre) tapp kommer in i centrerstiftens hål. Luttropp Svarfk. 235 (1839).
B: CENTRERINGS-APPARAT030~102. En centreringsapparat att använda vid svarfning af rörflänsar o. dyl. Tekn. tidskr. 1885, s. 84. SDS 1900, nr 247, s. 1. —
Spalt C 70 band 5, 1904