| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
ENBAR e3n~ba2r, adj.; adv. -T.
1) (†) enkel. Både knöplat oc wäfne / Dubbel oc enbare spetsar. Bröl. besv. 135 (c. 1670). För att gjöra Saken Enbar, bör penningen bestå af ingen vara, det vill säga af ingen värd vara. C. A. Ehrensvärd Brev 2: 410 (1800).
2) ensam; som är just detta o. ingenting annat, oblandad, utan tillsats av l. förening med annat; bl. om sak o. oftast i sg. Såsom .. de begge .. fådt .. stundom Bröd och dricka .. och stundom annat til brödet, at de således aldrig Brödet enbart bekommit. VRP 28/3 1739. Ett enbart landskap utan skymt af figurer. G. Göthe i SD(L) 1902, nr 241, s. 5. Vid vissa resor (har) enbart torf användts, vid andra åter enbart engelska stenkol eller stenkol och torf tillsammans. NDA 1909, nr 266, s. 3. Klasserna 1 och 2 (av normalskrivpapper) skola bestå af enbar lump. 2 NF 20: 1501 (1914). — särsk.
a) skogsv. i uttr. enbart bestånd, skogsbestånd av endast ett trädslag, rent bestånd; motsatt: blandbestånd. Hemberg På oban. stig. 133 (1896).
b) landt. i uttr. enbar sådd, sådd av endast ett sädesslag; motsatt: blandsådd. UtsädT 1892, s. 42. Den .. ur normaltalen för enbar sådd beräknade utsädesmängden måste .. vid blandsådd ökas. Därs. 1899, s. 33.
c) ss. adv.: ensamt för sig (med bortseende från allt annat), själva, redan. Det är väl troligt, att enbart förbittringen mot den mäktige gunstlingen hade vållat en fejd inom landet. Men härtill kom ännu en annan omständighet. H. Hildebrand i IllSvH 2: 33 (1876).
d) ss. adv.: uteslutande; helt enkelt, just, varken mer l. mindre än. Sådana där påhitt äro ju enbart löjliga. På mig värkar det enbart obehagligt. George fann hans uppförande enbart lustigt. Janson Costa Negra 1: 83 (1910).
Spalt E 583 band 7, 1922