Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GÅRDA gå3rda2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[liksom ä. d. gaarde av holl. gorden, till gord, gårding, besläktat med GJORD]
sjöt. hala (gårdingar); äv.: bärga l. sammandraga (segel) gm gårdingarnas halande. Seglet gigas och gårdas. Pihlström SkeppAfl. 1: 266 (1796). Wrangel SvFlBok 68 (1898).
Särsk. förb.: GÅRDA UPP10 4 l. OPP4. sjöt. När seglen skola gijgas och gårdas up. Serenius Qq 3 a (1734).

 

Spalt G 1554 band 10, 1929

Webbansvarig