| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
(numera nästan bl. i Finl.) gripa, treva, famla, snoka (efter ngt); förr äv.: gripa tag i (ngn l. ngt). Serenius (1734; under grabble). Weste (1807). Hur han grabblade i mossan, hittade han kungens handske. Topelius Vint. I. 1: 75 (1863, 1880). Nå, efter du nödvändigt det vill, sade Lehtimaa och grabblade i sin barm, så kan jag ju säga dig att jag fått mitt prästbetyg nu. Tavaststjerna HårdaT 163 (1891). jfr Bergroth FinlSv. 339 (1917).
Spalt G 777 band 10, 1929